Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
Såsom KO, KO-förslaget och Rudbeckii kyrkostadgar bestämt,
att pastorat med alltför liten prästlön skulle slås samman, så blifva
ock t. ex. det nämnda Lillhärad samt Sevalla för några årtionden
lagda till andra pastorat. Då den förste kyrkoherden i Floda
beklagade sig öfver sin »ringa lägenhet», ställas församlingsborna
inför den casus att förlora honom och »åter varda lagda under ett
annat prästegäll»; de lofva då att dels öka hans inkomster genom
korn, dagsverken, hökörning, åkerland etc., dels hemställa hos
regeringen om ökadt underhåll.1
Alltför ofta var det emellertid särdeles svårt att af allmogen
utfå »rättigheten» riktigt — ett missförhållande som äfven
öfver-klagades i alla grannland.2 Sveriges KO hade uttalat hot om
straff för tredskande tiondeinbetalning, och Rudbeckius är med om
att låta det inflyta i KO-förslaget 1619 — såsom redan antydts —
och han upptager det äfven i sina stiftsstadgar.3 Såsom eljest
då fråga är om individens viljelif och om kyrkans höga uppgift,
inrymmas i KO-förslaget jämväl mera ingående och stränga
bestämmelser; bl. a. aftryckas eller ingående refereras kungabref
och ett stort antal bibelställen, som förbjuda borttagandet af det
Gud och Guds församling hafver efterlåtit läreståndet till nödtorftigt
uppehälle. I sitt stift, finner Rudbeckius hurusom t. ex. i Norbergs
grufbygd »en stor del stodo tillbaka» på 2 à 6 års tid som
kyrkoherden »ingenting hade fått af».4 Därför åläggas sexmännen
skåpets ekonomiska ställning ål- 1620, Leinberg, I, s. 428 o. f. Om prästernas
och deras hustrurs sociala ställning, jfr Paulsen, Geschichte I, s. 328—329.
1 VDP 1621 20/1.
2 i Botpredikan 1615, 1629 (s. Cj) säger Rudbeckius: Hur förhåller
sig gemene man? Allt eftersom »fattigdomen tvingar dem, blifva de dess
ogudaktigare och motvilligare, så att de försnilla både Gud och sin öfverhet
deras del ifrån. Gud och hans ords tjänare försnilla de med falsk ocli orätt
tionde; öfverheten undstinga de sin tillbörliga skatt och tull, hvilket är ett
tjufveri för Gud och människor. Och livad de skola då utgöra, det göra de
med knorr ocli morr». Jfr Palladius, s. 78 o. f. Én präst i Einland uppgifves
hafva blifvit mördad af en större människomassa, då han (omkr. år 1525)
utkräfde sitt tionde (N 1908, n:o 3). Det är dock måhända blott ett gängse
sagomotiv; jfr H. geijer passim. Jfr moser, XI, s. 987, SDP 1631 31/1.
Jfr Noraskogs arkiv, i, s. 171—172; Noraskog, III, s. 189, 213.
3 Resp. arbeten, s. 140—141; 527—533; afd. Om predikoämbetets
uppehälle. De mana till att bestraffa dem, som »af rätt arghet och tredska
och icke för stor armods skull» uraktlåta att betala sina utskylder. Bl. a.
borde de åläggas bann. Jfr Hägg. 2: 9; Mal. 3: 10; Comenius. kap. 33, § 20.
4 VDP 1628 8/2, 16. Vid prostvisitation i Orsa allhelgonadag 1635
befanns en viss man hafva »orättrådeligen gjort tiondehumle. Han bads före
[ = bad själf om förlåtelse], utlofvandes bättring; vill förlika sin kyrkoherde».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
