- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
199

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT

I c; 7

håll fått se huru stora kaplanernas och åhörarnas andliga och
lekamliga behof voro.1

Att kyrkoherdarna äro kaplanernas vän, stöd och befordrare,
och att förhållandet mellan samarbetande prästmän var godt,
få vi emellertid vanligen läsa blott emellan raderna eller å olika
grunder antaga såsom ganska säkert. I dessa hänseenden, såsom
vanligen eljest, hafva vi nämligen lättast tillfällen att se felen;
föga nämnes direkt om uppoffringarna, tillmötesgåendet och
fridsamheten. Redan Luther hade klagat öfver inbördes-tvisterna
mellan prästmän, och hans klagan reciterades —-troligtvis på
förekomna anledningar — vid synod i ärkestiftet 1608. Äfven i
Rudbeckii och andra stift gåfvos flera exempel på motsatsen till
broderssinne. De vanligaste voro lönetvister.2 Västerås’ domkapitel
var därför ofta angeläget att förebygga sådana genom att dels
tillse, att löneaftal affattades skriftligt, dels — i likhet med hvad
fallet var i Botvidis stift — pröfva och gilla sacellanernas (och
lärarnas) kontrakt med församling och kyrkoherde. Stundom
nödgades därvid de senare till en välbehöflig löneökning. En
generell sådan motiverades jämväl genom minskningen i penningens
värde och var i någon mån märkbar öfverallt. Den framträder
exempelvis i ÄB Kenicii prästerliga mötesbeslut för Uppsala stift
1631, som ville stilla »mycken klagomål emot [kaplanernas] förmän
och matfäder» genom en löneförbättring, hvilken visserligen ej blef
större än att lönen motsvarade det förutvarande underhållet
(räknadt efter den gångna tidens penningevärde).3 Emellertid var

1 Afh., s. 147. Enligt Rudbeckii likpredikan öfver prosten, f. d.
rektorn i Hedemora, Er. Sv. Roslagius hade denne skänkt sin kyrka altarkläde,
predikostol (för öfver 450 daler), läktare; till kyrkan, kyrktornet och
klockorna hade han jämväl gi: vit »ansenligt» samt befriat barn i skolan från att
erlägga en del af afgifterna. Till stiftsbiblioteket hade han förärat Rudbeckii
bibelupplaga (1621). Öknamn blef emellertid det tack han fick i sin stad.

2 Att kyrkoherdarna kunde vara snikna och hårda mot kaplauerna
saint att ovänskap rådde jfr t. ex. VDP 1619 17/11, 1620 6/6, 9/6, 1642 15/10,
AI8, 1646 i t/3, AI9, 1649 9/5; SDP 1631 10/3, 1637 0/8; Torpson, s. 18 o. f.
Öfver prästernas-snikenhet t. ex. vid utkräfvaudet af pengar vid dödsfall,
barndop etc. klagas ej så ofta i Rudbeckii stift som å ifrågavarande tid i
Strängnäs’. Vid en höstsynod (1624) låter Rudbeckius ådöma Svärdsjö
kyrkoherde tre dalers böter, därest det skulle visa sig sant, att han tagit
en daler i st. f. en mark i vigselpenningar.

3 N 1900, 11:0 283. Inkomsten skulle blifva 12 tunnor säd; klädpengar
6 rdr eller 4 tunnor säd. Paulini kyrkoherdar begärde slippa betala
löneökningen men det afslogs (1643; K 65, s. 83). Om Rudbeckii domkapitels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free