Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
Både de nya och de gamla uppgifterna utgjorde integrerande
delar af respektive tiders gudstjänstlif och afsågo att hvar på sitt
sätt gifva gemene man upplysning och ledning på salighetsvägen.
Funktionärerna stodo — åtminstone principiellt — helt i
församlingens tjänst. Men medan de katolska korprästerna, korgossarna,
klockarna etc. hufvudsakligen vädjat till menighetens sinnen och
känslolif, blifva deras lutherska efterföljare lärare för minne och
förstånd.1 Medan skyldigheterna att före, under och efter mässan
bistå den fungerande prästmannen minskas, lägges hufvudvikten
vid meddelandet af examinerbara kunskaper. Gränsen mellan
pastor och biträde blir därigenom smalare.
Medan i alla stift och länder många landsklockare utgjort ett
lastbart och okunnigt pack, som kunde hvarken fostra eller
undervisa2, ställas efter hand å lutherska klockare stora kraf å vandel
och kunskaper. Kunde ej den, som uppbar klockarelön, stå i
missionerandets tjänst, skulle han »vika». Detta var så mycket
nödvändigare, som hans bol, där sådant fanns, oftast var den enda
ordinarie lön åt församlingstjänare (utom kyrkoherdens).
I afd. Undervisningen skall här senare visas hurusom just vissa
gudstjänsttillfällen utgjorde de egentliga inpräglingstimmarna
och utläggningslektionerna eller upptogo de förberedande
barnförhören i kristendomskunskapens elementer.
Katekesgudstjänsterna voro den tidens af prästerskapet i främsta rummet åstundade
skola för allmänhetens barn och ungdom; kyrkoherden och hans
kaplan äro de första lärarna i den kyrkliga folkundervisningen.
Genom en kaplan med bol skulle de nämnda elementära öfningarna
och andra gudstjänster kunna hållas en à flera gånger i veckan
oftare än eljest kunnat ske. Enär klockarens uppgifter så i
betydande mån blifvit lärarens, enär äfven prästens uppgift var lärarens
och enär i utomordentlig grad lärare erfordrades för menigheten
1 En viss parallellitet förefinnes så mellan klockare och sexmän (eller
kyrkoråd). I de senares uppgifter under medeltiden innelåg jämväl ett
slags församlingstukt, men först ett stycke fram i luthersk tid blef deras
befogenhet utvidgad till personlig viljepåverkan. Området för äldre
institutioner blef på så sätt utvidgadt till ett personligt uppfostrings- och
undervisningsarbete.
2 Då de framträda för eftervärlden, göra de det ofta i egenskap af
tjufvar, löfjare, planetläsare och krögare; någon gång visas de vara dömda till
eller benådade från galgen. Jfr VDP under Bellini och Rudbeckii tid. Om
de danska och norska klockarnas lastbarhet och okunnighet jfr
Heffer-mehl, s. 78, 91, 117—118; Glostrup, s. 119; Pontoppidan, III, s. 382.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
