- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
213

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7



kisera; t. o. m. de högt skattade bön- och sångpartierna »måste»
fördenskull »bortläggas».1 Sådan undervisning kan icke gärna
hafva ägt rum utan medverkan af kaplaner, som varit klockare
eller haft motsvarande aflöning. Och säkerligen är det fråga ej
blott om komministerbol i nutida mening utan, åtminstone såsom
en eventualitet, äfven om barnundervisande klockares »ordinarie»
aflöning, när den som vanligt vakna och kräfvande Nova
ordinantia (s. 235) fordrar, att kaplaner böra få bol vid annexkyrkorna.
Stadgans ordalag äro här och i flera fall desamma som i utlandets
(t. ex. Danmarks) statuter, hvilka kräfva klockarskola. Så
exempelvis yttrar den (s. 338), att prästen bättre än bönderna vet om
klockaraspiranten är tjänlig eller ej, att klockaren ej skulle vara
pastors utan församlingens tjänare samt att pastor ej finge slå
under sig bolet eller bruka sin dräng till klockare. Det sistnämnda
pekar otvetydigt hän på att just prediko- och lärarverksamheten
måste vara klockarens väsentliga uppgift, och det upprepas sedan
t. ex. i Rudbeckii kyrkostadgar och i allmänna beslut för hela riket.

Äfven i berörda hänseende förbereder Nova ordinantia
1590-talets sträfvanden. Troligtvis såsom svar på någon hemställan
från prästerskapet befullmäktigade hertig Karl år 1596 biskoparna
att besätta klockarbolen med kaplaner i sådana pastorat, där
pastor ej kunde sakna prästerligt biträde; innehafvaren skulle
vara skyldig bestrida klockarsysslorna. Påtaglig är
öfverensstämmelsen med de nämnda förordningarna i Danmark och Pommern
flera årtionden tidigare. Utöfver den första’elementära perioden,
då inga biträden nämnas, skulle denna sträfvan att hålla
kaplan-klockare kunna betecknas såsom det första stora framsteget i
utvecklingen; prästerliga klockares undervisning åt folkets barn
nämnes och legaliseras af statsmyndigheterna hos oss senast 1596.

1 A. a., s. 94—95; 468. Under Rudbeckii studenttid i Uppsala
»förmanades» de (= de präster eller diaconi), som i kyrkan »läsa alla dagar ett
kapitel af bibeln », att de skulle uppläsa kapitlet och »göra därpå en kort och
enfaldig förklaring eller ock alldeles låta det blifva, på det Præcationes [ =
bönerna] icke blifve förhindrade, för hvilken orsaks skull denna bönestunden
upptagen är». Detta åläggande, som rubriceras »Ordning med läxan i
kyrkan », är säkerligen upplysande för innebörden i Rudbeckii-protokollens
uttryck, att någon djäkne erhöll lof att på landsbygden »hålla bönen i kyrkan ».
UDA 14/11 1599, Ali; VDP 1630 20/1, 1632 28/6. Katekesinöfningen och
katekesförklarandet uppstå ur, bli delvis liktydiga med och komma snart
att ersätta »böne»-stunderna. (Mellan 1571 och 1619 har »nattsången»
tydligtvis helt försvunnit).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free