- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
214

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 14

B. RUD. HAL1.

Tillåtelsen gällde hela riket, ej blott, såsom man framhållit,
furstendömet.1 Stiftscheferna under Karl IX:s och Gustaf II Adolfs tid
hafva här en utgångspunkt för sin barnundervisningsorganisation
och ett utmärkt stöd i arbetet för folkupplysningen. Liksom
fallet var i afseende å stadgeaffattningen för läroverken, så blefvo
äfven i afseende å folkundervisningen påtagliga förutsättningar
för de under storhetstiden gjorda framstegen skapade under Karl
IX :s tid. Också finnas vittnesbörd eller antydningar om att
åtminstone en och annan prästerlig klockare funnits i Sverige
omkring år 1600. Så t. ex. nämnas en i Linköpings stift och två i
ärkestiftet. Säkerligen var ock den kaplanen-skolmästaren en
klockare, som i Nederluleå landsbygdssamhälle år 1600 mottog
hos sig sockenbarn för att öfva dem i att »sjunga läxor [= recitera
texter] och psalmer».2 En speciell efterforskning torde gifva vid
handen, att kaplaner jämförelsevis tidigt och ofta — ja äfven före
1596 — åtnjutit åtminstone någon del af klockare-inkomsterna.
Vi föras på den tanken äfven genom Paulini mångomfattande
sträfvanden å området; sådana skapas nämligen icke af en man
eller i ett stift i strid mot ali praxis i landet — äfven om de alla
(såsom vi inse genom det redan sagda) funnos anbefallda och
delvis genomförda i utlandet.

Vid Paulini namn äro knutna eller kunna anknytas de flesta
bevarade vittnesbörden om tidiga anmaningar rörande
klockar-undervisning. År 1610, året efter det Paulinus blifvit biskop,
upprepar han den nämnda förordningen ur KO 1571 om
katekesöf-ningen å söndagarna, och han skärper den dels till att blifva ett
obligatoriskt kraf, dels till att omfatta alla städer och jämväl
landsbygden. Senast åtta år därefter bestämmer han, att klockare
böra anställas i hvarje församling, så att ungdomens undervisning
i katekes måtte blifva bättre tillgodosedd. Helst borde sådana
anställas, som voro läskunniga, och allra helst komministrar,

1 Originalaftrycket (i Kungl. Placater) samt ett flertal afskrifter gälla
hela landet. Men den i N 1791 (s. 88) intagna afskriften och en af Botvidi
känd urkund afse blott furstendömet. Jfr dock Lundström, Paulinus, I
s. 189; XII, s. 86; Unders., s. 83 (82—85); Torpson, s. 47.

2 N 1901, s. 117 o. f. UDP 1593 27/8 (rörande Danmarks socken),
1602 25/11 (rörande Tensta); den förre afsättes dä och får en präst till
efterträdare. Torpson, s. 27, uppgifver, att klockarbol »börjat användas till
aflöning af kapellaner» i Södermanland och Västergötland »redan i slutet af
1590-talet». Jfr Nordlander, s. 156. Sv. Riksd.-akter III: 2 s. 533.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free