Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 B. RUt). HAT.l
öfriga biskopar, bland hvilka han de facto var den främste. En
och samma farhåga eller erfarenhet framskymtar vid båda
tillfällena. Redan under kyrkans här supponerade arbete före 1596
för kaplan-klockares förvärfvande torde den erfarenheten hafva
vunnits, som synes ligga under följande slutord i nämnda års
dekret: undersåtarna borde icke sträfva emot en »sådan
förordning». Öfver samma erfarenhet klagar prästerskapet 1614 inför
den nye konungen: Många sätta sig emot 1596 års stadga »och
snarare inrymma [åt] andra klockareborden, som dem med något
handaverk [= handtverk] kunna vara till fördel och egen nytta,
oansedt de icke hafva lärt en bokstaf och hvarken kunna eller
hafva tillfälle att läsa för [= med] socknebarnen och undervisa
dem i Catechismo, som högeligen är af nöden, till hvilket
kapella-nerna måste vara förpliktade. Därföre begäres uti underdånighet
att E. K. M:t förbe[mäl]te fullmakt ville renovera och
bekräf-tiga.» Detta vinner ock Gustaf Adolfs omedelbara gillande.1
En och annan gång senare framträder Paulinus än tydligare
såsom ledare för kyrkan; det gör han hufvudsakligen i egenskap
af ÄB, när redan flertalet af de Rudbeckii insatser, till hvilka vi
nu öfvergå, voro utförda.
Klockarens hjälp var erforderlig ej minst i den sistnämndes
stift med dess minimala läsfärdighet, stora fattigdom, dåliga
kommunikationer och vidsträckta pastorat. Äfven här var biträdet
särskildt af nöden inom det område, som biskopen skildrat i sitt
tal (vid andra höstsynoden) om prästers plikter: de skulle
synnerligen flitigt uppläsa och ideligen inprägla katekesen, på det att
ungdomen från sina första år och ifrån barnsben må kunna
in-dricka Guds sanna kännedom och hans sanna kärlek, i hvilken,
såsom Frälsaren själf undervisar oss, salighet och lif äro för evigt
inneboende.2
Också är det vid samma tillfälle, han anbefaller sina
församlingsherdar att organisera — ytterligare organisera, kunna
vi säga — prediko- och katekesexamina. Och året förut, vid sin
första höst synod, hade han med dem öfverenskommit att bibe-
1 Besvär och kraf i Örebro jan. 1614 § 10; N 1909 n:o 51. Konungen
svarar ofördröjligen, att mandat skall »därom med första utgå». Swar 5/2
s. å. Stiernman, Riksd. Besluth, I, s. 696. Jfr kungabref 7/11 1612, 11/2
1614: Eccl. Handl. 1600—1649 n:o 47 RA. N 794. Jfr Wilskman, I,
s. 91—94; Stiernman, Riksd. II, s. 1202. N 1902 s. 197, 331, 363.
5 Oratio de officio minist., s. C 4 v:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
