Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i o b. rud. hall
De personer, som Rudbeckius i nyssnämnda sammanhang
{1621) säger böra blifva klockare, äro visserligen ej prästmän,
men talrika vittnesbörd betyga, att sådana dock ofta insattes å
klockarbolen.1 Hjälpprästerna voro ju eo ipso barna- eller
kristendomslärare äfven i detta stift, och kapitulares arbeta med nit på
att gifva dem klockar- eller andra bol — i enlighet med de nämnda
uttalandena af 1596 och 1614 rörande de större pastorat, som
icke redan hade tillräckligt antal ordinarie komministrar. I
Arboga t. ex. dela de båda kaplanerna klockarens
undervisningsskyldighet; i Stora Tuna bibehölls den äldre anordningen att låta
en af kaplanerna handhafva den speciella barnundervisningen.
I stora drag kunna vi i organisationen af denna prästerliga
ungdomsundervisning se en föregångare och ett motstycke till den
som förefanns i hufvudstaden ett à två hundra år senare och som
man genom källskrifter nu har rik tillgång att lära känna.
Praktiskt sedt likvärdiga med sådana prästmän voro
r>dia-coni»,2 När djäknen hunnit jämförelsevis långt i studierna, t. ex.
in i gymnasiet — när han alltså vanligen var lärdare än den äldre
tidens kyrkoherdar — så har han nämligen erhållit en
minimi-kompetens i teologi och humaniora, genom hvilken han under
bostället har fem åbygguader. Om Inventarium i klockaregården jfr t. ex.
Skultuna C: 1, Björskog O: 1, Lundby N: 1, Västervàla L: 1 : 1 (ULA) för
omkring 1650—1660. Bofällighet vittnar dock, att det funnits före
Rudbeckii död (1646). Om nybyggnader och tillökningar jfr t. ex. Möklinta
1625—1629 VD a. Jfr Vormbaum, II, s. 717, 741. Heffermehl, s. 182.
1 Jfr senare. Ovanligt tydligt framlägger kyrkoherden Joh. Magni
sina motiv till begäran om prästerlig klockare: 1) att hjälpa mig på dessa
åtskilliga rum [=fjärran liggande predikolokaler] predika Guds ord, 2) att
katekesen blefve dess mera hos de unga öfvad och förhörd, eftersom de äro
mäkta rudes därutinnan, 3) så finge jag låta mina gossar instrueras, enär
jag icke hafver så lägenhet att hålla dem i skolan nu i hastighet. Bref till
biskopen 8/11 1631, 25/4 1635. VDA Kärrbo. Jfr ock VDP 1630 20/1.
En domesticus (pastorsadjunkt) skulle utan extra ersättning informera sin
»matfaders» barn. — Emporagrii ICO-förslag (s. 252) framhöll såsom
kapla-nernas främsta plikt att »med flit predika Guds ord och sig därtill väl
förbereda, mest drifva katekesen och resa i sockenbud till de aflägsnaste orter».
2 Dessa och andra väl försigkomna djäknar torde vara vår närmaste
motsvarighet till løbedegne. Hos oss talas ej såsom i Norge om någon dessas
kortvariga eller kontinuerliga verksamhet å landsbygden om söndagarna
under de år, då de å söckendagar skulle bevista undervisningen i läroverket.
Men väl åtnjuta ej få befrielse från denna för tjänstgöring å längre bort
belägna orter under viss tid och det än med, än utan bibehållen plats å
skolelevs-, funktionärs- och sockengångslistorna. Afh., s. 307 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
