Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
ledning och kontroll kan få biträda kyrkoherdarna i deras
pedagogiska och — eventuellt — andra ämbetsplikter. Sådana
diakoners eller domesticis anställning är emellertid ofta af
jämförelsevis kortvarig natur, och torde vanligen medfört rätt att uppbära
blott en del af intäkterna från klockarbolet.1
Den grupp pastorat, hvars behof af klockare Rudbeckius
vid nämnda tredje höstsynod tänker på, är tydligtvis de
medelstora, dem som icke behöfde ordinarie (»sittande») biträde i den
speciellt prästerliga gärningen men som dock voro för stora för
att kyrkoherden ensam skulle kunna medhinna ali undervisning.
Där, menar Rudbeckius, skulle såsom klockare och pedagog
tillsättas »någon djlkne som till intet annat dugde».
Detta i vår tids ögon nog så märkliga kompetensvillkor
förklaras lätt däraf, att med uttrycket oduglig djäkne dåtilldags,
1 Blott efter vissa kompetensprof hade sådant halft prästerligt missiv
gifvits sedan länge åtminstone i vissa delar af Tyskland. Den svenska
prästbildningens och prästutbildningens historia är ännu oskrifven, hvadan det
ej är kändt, huruvida, när och hurudana villkor uppställts i vårt land. Efter
vissa medeltida mönster och i viss likhet med Paulini åtgöranden kräfde
Rudbeckius i hvarje fall förberedande prof och särskild diakoninvigning.
Därjämte skulle den unge i en skriftlig förbindelse utfästa sig att fortsätta
sin teoretiska och praktiska utbildning, tills han kunde blifva
slutexami-nerad och möjligen ordinerad —• alltså ett utomordentligt framsteg utöfver
den gångna tiden, då man ofta nog (åtminstone i Norden) gått till fullständig
prästtjänstgöring från nära nog hvilket skolstadium som helst. (En särskild
kaplan-ed föreslås ock af Norges biskopar i KO-förslaget 1604 men
stipuleras ej i den i Danmark slutredigerade ICO 1607.) Att man ej genast kunde
erhålla prästämbetet fullkomligt, det fick man enligt Rudbeckii
obligationsformulär förklara bero på sitt »svaga ingenium ocli andra hinder».
Formuläret upptager skyldigheten att bevista läroverket under diakontiden,
men för många var detta tydligen omöjligt, då de hacle sin tjänstgöring å
längre bort belägna orter. Djäknar kunna vid ansträngningen att förvärfva
bröd få tillfällig rätt att »hålla bönen i kyrkan», ja venia för längre tid att
predika (VDP 1630 20/1), men den som ville bli »full präst», skulle sålunda
— i Västerås’ liksom bl. a. i Strängnäs’ stift — alltfort »studera och stå under
præceptoris ferula». F IV, s. 119 SDA. En förutvarande elev eller en
elev från annan skola måste före prästvigning gå »här i skolan en tid så väl
som andra, på det att man kan få se hans lefverne»; VDP 1642 8/6 AI8; jfr
SO 1611. En och annan student från universitetet tillåtes ej predika, enär
lian befanns icke mycket hafva läst. Innan gymnasiet (öfverbyggnaden)
var färdigbildadt, uppmanas vissa, som önskade prästvigning, att
ytterligare förkofra sig bl. a. i grekiska, latin och aritmetik. Några (t. ex. några
gifta) få till slut återkomma och prästvigas efter blott aflagdt predikoprof
i collegium pietatis. VDP 1620 14/10; 1622 30/10; 1647 9/4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
