Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 2 O
b. k ud. hau,
liksom äfven långt tidigare i utlandet och Sverige, afsågs en sådan
latinskoleelev, som (t. ex. på grund af ohälsa eller bristande
begåfning) ej kunde eller borde nå fram till präst-kallet.1 För öfrigt
hade man ju ej mycken förhoppning att kunna bland allmogemän
framleta sådana, som voro på en gång villiga och lämpliga att
undervisa de unga och att vara kyrkotjänare. Rudbeckii ringa
kompetenskraf kan då i stället sägas vara ett högt sådant:
klockaren-läraren skall hafva åtnjutit undervisning vid läroverk.
Tydligen är det en djäkne, som efterlyses i följande kapitels
-• protokoll: »Behöfves en klockare i Älfdalen, den där ock kunde
läsa för barn. Om någon vore, som tjänlig vore, skall han gifvas
tillkänna »,2 I vissa fall får han på förhand löfte att erhålla
kloc-karbolet, om han först en tid vill (såsom pedagog) undervisa
ungdomen vid t. ex. bruket. Så sker under Rudbeckii tid, så ock ett
halfsekel senare. Rudbeckii f. d. elev, biskop Gezelius i Åbo,
önskar anställa studenter och djäknar såsom barnalärare i
socknarna, åtminstone tills man hunne utbilda oskolade
klockaraspi-ranter.3 Så, och ännu ett à två sekel senare, håller sig det krafvet
uppe, att man ej kan nöja sig med olärda lärare; äfven om
aspi-ranten »öfvergaf boken», behöfdes denna mellangrupp af kloc-
1 I antydd betydelse förekommer det t. ex. i 1526 års Halleska ocli
1537 års danska SO samt i herredagsbetänkandet från Vadstena 1580: de
borde helt förvisas eller ock skickas till skrifklassen (Afh., s. 30, 160). Och
så skedde äfven i Västerås under Rudbeckii tid. Fattigdomen var
säkerligen ock ett talande skäl för snar anställning åt många; men den allmänna
sockengången och domkapitlets andra sätt för understöd hafva synnerligen
ofta utjämnat bristerna härutinnan. Afh., s. 307 o. f. Så hade äfven
Palla-dius i Danmark intygat i sin visitationsbok (s. 75), att fattiga djäknar fingo
föda nästan lättare än andra människor, än t. ex. löntagare.
2 VDP 163S års höstsynod, AI8. Ett slags byskolemästare med
flertalet af en undervisande klockares åligganden var tydligtvis den Falu-djäkne,
vi förut sett verka sex år i Ljusnarsberg förrän orten fick egen kyrkoherde.
Senast vid pastoratets själfständighetsförklaring torde lian inträdt i en
klockares vanliga förpliktelser ocli lönevillkor. En delvis likartad
utvéckliugs-gång exemplifieras å afd. Pedagogi. Axel Oxenstierna förordnar (1651),
att klockartjänsteu i Jäder och lärarbefattningen vid hans elementära
donationsskola därstädes borde bestridas af en djäkne.
3 SDA; saml. Strängnäs läroverk. Hall, Valda aktst., s. 1.53—155.
Wahlfisk, Katek., s. 84. — Wallquist, II, s. 302—303 (år 1673). Under
1700-talets senare hälft uttalar sig en i vår kyrkliga bildniugshistoria märklig
biskop för »billigheten» af att vid klockares antagande befordra »fattiga
gymnasister, som ej äga fullkomlig skicklighet till studier». wallquist, I,
s. 358. - .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
