Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
hvarjämte en undersökning om aspirantens vandel och äkta börd
torde hafva förekommit.1 Detta skedde dels af praktiskt
nödvändiga skäl, dels troligen i medveten efterföljd af det bibelstället,
att tjänarna [= diakonerna] skola först försökas [pröfvas], och
sedan skola de tjäna, när ingen kan straffa dem [= om de äro [-oförvitliga].-] {+oför-
vitliga].+} Krafven uppställdes äfven i anslutning till praxis i
utlandet2, och de efterliknades hos oss bl. a. af biskoparna Botvidi
och Jonas Petri i Linköping3, i Laurelii och Emporagrii KO-förslag
samt i 1686 års kyrkolag.4
Så godt som öfverallt, hvarest klockarexamen anbefalles,
angifves motiveringen vara den, att platsinnehafvaren skall
undervisa ungdomen. Detta utsäges ej tydligt i Rudbeckii stift men
torde äfven där varit ett af de viktigaste skälen till profvet *—
om det än ej får förbises, att klockaren hade behof af t. ex.
läs-och skriffärdighet äfven i andra sina uppgifter än undervisningen.
Kyrkan uppmuntrade nämligen ofta arbetet att utbreda
skrif-och i synnerhet läsfärdighet. Dessa ämnen men icke
kristendomskunskap kunde möjligen åvägabringa en af menigheten bekostad
enär den synes gifva vid handen, att ej praktiskt undervisningsprof i vår
tids mening afiades i skolan, utan att det hade formen af en teoretisk
uppvisning. Man iuförer alltså undersökningens äldre, då ännu mångenstädes
bibehållna form, hvilken närmast påminner om afgångsprofven frän
läroverket (och de teoretiska examina inför universitetslärarna). Däremot
börjar vid samma tid en och annan utländsk SO upptaga lektionsprof för
modersmålslärare, en pendang till läroverkens lektorsspecimina, sådana dessa
förekommo t. ex. i Västerås, genom hvilka man ville undersöka, om ämbetet
kunde »med elevernas gagn och välfärd» anförtros vederbörande aspirant.
1 Detta senare uttryckes ej tydligt i statuter hos Rudbeckius men
antydes i en hans predikan (Eeatum regis sc., s. 68). Det kräfves ock i andra
stift, t. ex. i Paulini, alldeles som KO-förslaget 1619 (s. 505) fordrar att en
präst icke fick vara född af nesligt stånd. Eget bohag samt »en god hand
till att skrifva» är skäl för befordran till bättre klockarbol: VDP 1629 12/9.
Ed kräfdes åtminstone stundom af Rudbeckius (t. ex. 1632 16/5 AI6); så
skedde äfven i Norge, åtminstone senare: HeffermEHL, s. 118, 90, 173.
Där skulle det undersökas af biskopen eller prosten, om klockaren förstår
katekesen och kan sjunga latin eller norska samt om han har godt
testimo-nium; KO 1607, s. 44 o. f. Ännu biskop Serenius måste låta kontrollera
»om klockaren kan själf rätt stafva och väl läsa, om han är nykter och
skieke-lig»; Wallquist, I, s. 358.
2 i Tim. 3: 8—-12. Jfr Würtembergs KO 1559, Pommerns 1563,
Sachsens 1580, Norges KO-förslag 1604 och KO 1607.
3 K Å 1914, s. 165, 182.
4 Resp. kap. VII: 4, VI: 4 samt 24 § 31.
I 5 — 18108. Kyrkohist. Årsskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
