Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l8o
E. RUD. HAIJ.
kom till genom innerlig samverkan mellan kyrkan och magistraten.
Ett sällsynt stöd för antagandet att en genom kyrkligt
incitament och borgerlig påkostnad tillkommen klockarundervisning
ägt rum, förefinnes i Björskogs församling i Rudbeckii stift, där
en synnerligen kraftfull kyrkoherde (Gadd) verkade under ett
tjugotal år. Ett ej ringa antal barn därstädes visade sig besitta
läsfärdighet och ett nytt skolhus uppfördes1, då Rudbeckius redan
låg på dödsbädden. Ifrågavarande skola är kanske den äldsta
kommunala folkskola i landet, och där har måhända — i så fall
troligen för första gången å Sveriges landsbygd — meddelats
undervisning hvarje söckendag af klockare —-1, ex. 4 timmar dagligen,
såsom det stipulerades i vissa tyska påbud.2 Byggnaden torde
äfven användts såsom sockenstuga, men att undervisning var
dess viktigaste eller egentliga syfte, framgår af dåtida och senare
nedteckningar.3
Detta församlingens arbete vann ett stöd i en samtidigt
därmed affattad Ordning af K. M:t, som — i betydande likhet med
t. ex. Norges KO-förslag 1604 och KO 1607 —stadgade
bostadsförmåner och löneinkomster för klockare; sådana tjänade att blifva
därtill beställda och brukade, som kunde lära ungdomen
abc-boken och Catechismum, så ock uti kyrkan hjälpa pastor sjunga.4
Af hvarje bonde skulle de erhålla en kapps råg, korn och hafre.
I olikhet med först citerade stadgar och önskemål från 1596 och
16x4 nämner denna förordning intet om de olika slagen af klockare
eller om olika behof i olika församlingar; ej heller yttras något om
kaplanklockare (och katekesguditjänster). Behofvet är likartadt;
den fordrade kompetensen följer däraf. Stadgan framträder sam-
1 Resp. 1643—-1647 och 1642—1645. Jfr afd. Undervisningsresultat
och Kateketiska inöfningstillfällen.
2 Jfr ock Jersins uttalaiide HeffermEhi,, s. 177.
3 I inventarieförteckningen inflyter (nnder biskopens dödsår) en
redogörelse för sockenskolan i fast ocli löst: jämte »en uy stuga med
framkam-mare» i kaplansgården och en »stuga med förstuga» i klockargården fanns
dir en »skolstuga och kammare» med två dörrar, fyra fönster, en »skifva»,
bänkar öfver hela skolan samt en säng i kammaren. — Jfr
undervisningsstatistiken 1643—’I(M7 och följande prostetingsbeslut i Björskog nov. 1669
(L:I:i ULA): Skolan vore af ett gudligt uppsåt till ungdomens information
och undervisning uti sina kristendomsstycken och ett gudligt lefverne
upprättad och uppbyggd.
4 Sv. Eccl. Handl. 1600—1649 N:o 212. RA. Ett fjärdedels hemman
skulle klockare erhålla af kronan under sex års skattefrihet (1644 4/7).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
