Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare - 7. Pedagogi; »driftedjäknar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 B. RUD. HAIJ,
läsning, sång och skrifning1: de två första ämnena obligatoriskt
för läraren, de två sista fakultativt. Sådan undervisning kunde
naturligtvis ej lämnas utan att flera eller alla söckendagar
anlitades. Vi hafva så nått fram till förverkligandet af Luthers sats
om folklig barnundervisning någon timme dagligen; och vi hafva
— åtminstone i princip — kommit till slutet af det andra af de
förut skisserade organisationsstadierna. Den kommunala folkskolan
börjar tydligare framträda ur den speciellt kyrkliga
folkundervisningens sköte. Måhända är det hufvudsakligen blott i denna
punkt kyrkolagen sträcker sig utöfver hvad som genomförts å
Paulini och Rudbeckii tid — såvida ej äfven detta verkligen blifvit
i betydande mån förverkligadt af dem utan att källorna gifva
bestämda vittnesbörd därom.
7. Pedagogi; »driftedjäknar».
Där klockare öfver hufvud taget meddelade barnundervisning,
var kristendomskunskap det centrala och ofta det enda läroämnet.
Intill 1640-talet torde den i Sverige eller åtminstone i Rudbeckii
stift ej sällan bedrifvits blott å sön- och helgdagar och å veckans
»böndag» samt äfven i öfrigt karakteriserats af de enkla former,
som vi antydt känneteckna första utvecklingsstadiet. Emellertid
skrider man å vissa större orter fram till söckendaglig
undervisning, gifven i kristendomskunskap (som alltid är det centrala
läroämnet2), i innanläsning och skrifning, eventuellt räkning samt,
för en och annan längre kommen elev, latin. Både på och emellan
raderna i utländska KO under 1500-talet läsa vi ju om otaliga
förbättrings- och utvidgningssträfvanden, öfvergångs-institutioner
och nya skolt\’per. Det är ofta genom flera slags biträdande
lärarekrafter, som på detta sätt betydande delar af andra — och sedan
äfven af tredje — utvecklingsstadiet utformas. Dessa lärares3
1 Visserligen står det ej uttryckligen, att klockarskolor skola upprättas
i hvarje församling, men det inneligger i formuleringen. Speciell flit och
trohet i kallet åläggas i afseende å katekesen. Kyrkolagen 24: 11, 22, 31, 32.
2 Trots växlingar och vånda inom särskildt de ringaste institutionerna
kunde man alltid därstädes inhämta åtminstone kristendomskunskap, sång
och innanläsning. Så var äfven fallet med de i flickskolorna intagna
eleverna. Äfven i högadelns folkskoletyp — under latinskoleutbildade lärare
—-meddelas undervisning såväl i kristendom som i de profana ämnena.
3 Vissa grupper af dem komma senare att närmare afhandlas (i
undersökningar om småläroverken och 0111 flickskolorna; eventuellt äfven om Sve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
