Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 7. Pedagogi; »driftedjäknar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
såsom det klagas öfver tidigare och ännu långt senare.1 Det torde
få anses betecknande äfven för Rudbeckii tid, hvad kyrkoherden
i By 1701 skrifver till Västeråsbiskopen: »De som här tillförene
ungdomen informerat, hafva varit somliga landslöpare, andra
odugliga»; somliga hade »haft goda attester och gjort god
upp-byggelse nog». Somliga hade åtnjutit skolgång i stiftsläroverket,
men man har tydligen tröttnat ’på de lärda brödsökande. Nu hade
socknen ingen skolmästare; den begär få »en boklärd klockare».
Samma skrifvelse illustrerar jämväl privatlärarnas och de
kommunalt anställda sockenlärarnas svåra lott både då, tidigare
och senare. »Här [i Bv] kan ingen publique Schola hållas längre
än allenast öfver vintern, medan bönderna ej mera härtill
kontri-buera än kost hvar för sitt barn hvar sin dag och 6 mark
kopparmynt för hvarje bok. När våren tillstundar, tager hvar sitt barn
igen till vallgång och annan sommartjänst, då skolmästaren, som
litet öfver vintern kunnat förtjäna, måste kvittera församlingen,
efter han intet annat underhåll haft och kaplanen alltid brukat
klockarebordet »2.
Såsom redan antydts, träder under Rudbeckii och Paulini
sista årtionde (1637—1646) i dagen ett allmännare arbete för att
vinna och gifva kunskap och färdighet, att anställa lärare och
anordna skolmässig undervisning. Tydligast sker det från första
hälften’af 1640-talet. Denna sträfvan, som Rudbeckius och hans
medbiskopar uppammat eller befordrat, kommer då, och än mer
under de tre à fyra årtiondena närmast efter hans död, att i flera
hänseenden spränga de undervisningsformer, som dessa män velat
— och äfven till följd af tidens knappa villkor måst—-bibehålla.3
1 Jfr VDP 1632 17/10 AI6; 1651 19/2 VI.
2 Bref från kyrkoherde JacobMoelli By till biskopen 1701 u/10’. (VDA:
By). Hur hindrande vallgången var för hvardagsundervisningens uppkomst
beklagas äfven i flera tyska KO.
3 Jfr 1679 års synodalbeslut i Västerås: »Uti några församlingar hafva
här varit djäknar, hvilka ömsom nu i det ena bylaget, nu i det andra, hafva
lärt ungdomen Catechismum och läsa i bok. Det vore väl, att också härefter
sådana till ungdomens information kunde förskaffas ». Kyrkoherdarna borde
intala föräldrarna, att de efter råd och lägenhet djäknarna för denna tjänst
belöna. »Emellertid (= under tidén) kunde ock hustrur eller änkor detta
förrätta, det allt redau somligestädes sker.» - N 1912 11:0 26, s. 4. »Kunniga
hustrur» står det i en annan edition. Sex manspersoner uppräknas af
Falu-rektorn 1699 såsom de där olofligt liålla barnskola; så göra äfven »några
kvinnfolk». I denna stad hade Gustaf II Adolf förbjudit biskolor 1627 31/3.
(Båda urkunderna i VDA: Falun.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
