Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARI. ix:s FÖRMENTA KALVINISM
-39
större perspektiv på den protestantiska samtidens konfessionella
stridigheter och motsatser än hans motståndare ägde.
Tidigare än någon af nu nämnda forskare har Knös i sin
uppsats Om Erkebiskopen Olaus Martini och den af honom förda
theologiska striden med Konung Carl IX (bl. Skrifter af A. E.
Knös I, utgifna 1863) uttalat sig om denna fråga med en högst
erkännansvärd försiktighet. Hvilken Karls åskådning var, säger
han, vore omöjligt afgöra, förrän en vidlyftig vetenskaplig
undersökning däröfver blefve verkställd. Han konstaterar emellertid,
att »inga spår finnas till omfattande af läran om nådavalet, och att
striden vände sig främst om läran om communicatio idiomatum,
således om den under denna tid mycket omtvistade
ubikvitets-läran och om det härmed i samband stående bemödandet att i
stället för den rent lutherska uppfattningen af dogmen om
nattvarden sätta en kalviniserande åsikt, i hvilket hänseende dock
konungen uppträder mera som unionist än egentligen kalvinist»,
och i en not säger han: »Måhända skulle man ock kunna benämna
honom Philippist». Dessa påpekanden af Knös borde hafva
gjort efterföljande författare mera försiktiga vid etiketteringen af
Karls teologiska ståndpunkt än de i allmänhet kunna sägas hafva
varit. Äfven Knös anser emellertid uppenbarligen, att Karl
påverkats af den kal vinska åskådningen.
Den af sistnämnda forskare anbefallda vetenskapliga
undersökningen har, mig veterligen, ännu ej gjorts, och hans uttryckliga
reservation mot hvarje bestämdt omdöme om Karls teologiska
åskådning fore en dylik ingående dogmhistorisk pröfning har
som sagts icke påaktats. Man torde tvärtom kunna tala om en
vetenskapens traditionella ståndpunkt i denna fråga, enligt hvilken
man bedömt Karl såsom — låt vara i större eller mindre grad —
kalvinist. Man har allmänt ansett, att denne furste, lika högt
begåfvad, teologiskt kunnig och personligt intresserad, därtill
lika egenmäktig’ och själf rådig som sin äldre broder, utgjorde en
allvarlig fara för svenska kyrkans evangeliskt lutherska karaktär,
och att denna fara afvärjd es genom dess prästerliga ledares
öfver-tygelsetrohet och fasthet, äfven om Karls egen högst
anmärkningsvärda moderation i striden också erhållit sitt erkännande. Och
då själfva frågan icke blifvit föremål för en närmare undersökning
i hela sin omfattning, är det helt förklarligt, att senare
kyrkohistoriska författare, som mera i förbigående berört densamma,
i allmänhet följt denna traditionella uppfattning. Så t. ex. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
