Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 5j>
OTTO S. HOLMDAHL
om möjliga kal vinska inflytelser under hertigens ungdom hade icke
bort få undantränga den större och betydelsefullare hufvudfrågan om
arten och beskaffenheten af de konfessionella, teologiska impulser,
han fått från sin egen kyrka under denna tid. Denna senare är
ingalunda besvarad därmed att s\ aret på den förra utfaller
hufvudsakligen negativt. Ett bidrag till svaret har lämnats därmed att
ett dylikt resultat ger oss full rätt att antaga, att Karl än så länge
delade sin kyrkas, 1560- och 70-talets svenska kyrkas,
konfessionella och teologiska ståndpunkt. Men hvilken denna, positivt
utförd, var, är därmed ingalunda på vår kyrko- och dogmhistoriska
forsknings nuvarande ståndpunkt sagdt. Och beteckningen
luthersk i motsats till reformert, kalvinsk är vid denna tidpunkt
alltför obestämd och vid för att ge ett svar med tillräckligt innehåll
härpå. —Jag öfvergår nu till förf :s framställning i sitt ofvan nämnda
kapitel om Karls åskådning före 1577, därvid jag närmare skall
gifva stöd för den här framställda, allmänna anmärkningen.
Den intressantaste punkten i förf:s undersökning om Karls
tidigare åskådning och de inflytelser, under hvilka denna kan ha
utbildats, är den som handlar om hertigens lärare och hofmästare
Jean de Herboville och hans. konfessionella sympatier. Redan
under Gustaf Vasas sista år hade denne från Nederländerna kommit
till Sverige och trädt i konungens tjänst. Han visade sitt intresse
för nederländska yrkesmän, som inflyttat vid denna tidpunkt
till Sverige, och understödde deras anhållan om rätt att anställa en
predikant i Stockholm, hvarpå bref utfärdades af Gustaf Vasa 1558.
Förf. uppvisar, att det sannolikt här är fråga om nederländska
flyktingar af kalvinsk bekännelse. Förf. framdrager vidare ett
förut mig veterligen icke observeradt bref till Calvin ur Corpus
Reformatorum, som skildrar öfverlämnandet af hans till Gustaf
Vasa dedicerade kommentar till de mindre profeterna.
Beskickningen hade företräde hos såväl Erik XIV som Gustaf Vasa — det
är i juli 1560 — och det svar som den förre lämnar refereras sålunda:
»Per gratum est quod offers, domine pastor, etiamsi Calvinum non
noverim. Multa tarnen de illo mihi retulit fratris mei Caroli
pae-dagogus loannes Herbovillanus, ac gaudeo me nunc demum nactum
occasionem virum plenius cognoscendi et hunc laborem eius suo
tempore recompensabo fideliter.» ■ Under alla förhållanden intressant
är detta meddelande om att bekantskapen med Calvin inom det
svenska kungahuset förmedlats af hertig Karls lärare och sedan mest
betrodde tjänare Jean de Herboville, som senare kallas hans hof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
