Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 5j>
OTTO S. HOLMDAHL
det här gäller. Hertigen framlägger här en konfessionell uppfattning,
som man äfven utan detta dokumentariska belägg skulle af flera
skäl kunnat tillskrifva honom.
Ett mycket starkt framträdande drag i Karls personlighet är
känslan af förpliktelse mot det arf, han mottagit af sin fader. Att
denna känsla politiskt sedt ledde honom i hans statsmannagärning
har ofta af historieforskningen framhållits. Det skulle varit ägnadt
att förvåna, om icke samma känsla bestämmande inverkat på hans
kyrkliga och konfessionella ståndpunktstagande. Att så verkligen
varit fallet ger oss nyssnämnda bref ett intressant vittnesbörd om.
Svenska kyrkans lära, vid hvilken hertigen förmanar biskopen
att förblifva, betecknar han såsom den, som i hans faders tid
blifvit bekänd och predikad i riket. Men han nöj er sig icke med detta
typiska, om hans pietet för äfven det religiösa fädernearfvet
vittnande uttryck. Vi få veta, hvad han ansåg vara utmärkande för den
därmed angifna konfessionella ståndpunkten, nämligen enheten
med Wittenbergs kyrka och fasthållandet vid den lära, som Luther
ocli Melanchton framlagt i sina skrifter. — Brefvet innehåller ännu
en intressant punkt, till hvilken jag återkommer i ett senare
sammanhang. Här stannar jag inför nu påpekade moment.
Hvad hertigen härmed uttryckligen sagt sig vilja inför Johan
III:s befarade reformplaner, det var bevarandet af den svenska
kyrkans konfessionella karaktär, sådan denna utpräglats under
Gustaf Vasa och Laurentius Petri. Men brefvet återspeglar
därjämte de nyss nämnda, typiska dragen i denna, hvilka utvisa, att
vår kyrka vid denna tidpunkt stod på en i konfessionellt afseende
mindre utvecklad ståndpunkt, och att den ännu var helt oberörd
af de senaste decenniernas konfessionella splittring i Tyskland.
Hertigen är uppenbarligen okunnig därom att just Wittenbergs
kyrka var den ledande för en af parterna i den strid, som använde
Luthers och Melanchtons namn. i partisöndrande intresse och för
tvenne oförsonliga partiståndpunkter. För honom voro de
samstämmiga, orubbade auktoriteter allt fortfarande och, som vi
längre fram skola uppvisa, gaf han därmed uttryck åt den
allmänna svensk-kyrkliga uppfattningen.
I båda, nu nämnda afseenden är brefvet enligt min mening
ett synnerligt viktigt dokument för frågan om utvecklingen af
Karls teologiska åskådning. Det ger ett uttryck åt (i) hans pietet
för det religiösa fädernearfvet och (2) hans kyrkas ännu
konfessionellt outvecklade och vaga ståndpunkt. Stöden för att Karl riktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
