Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karI. ix:s förmenta kalvinism
-247
eller om det icke kan få sin naturliga förklaring af Karls redan af
oss kända, teologiska ståndpunkt, alltså m. a. o. om icke just käL
lornas tystnad tillåter vissa positiva slutsatsers dragande rörande
denna. Vi ha sett, huru hertig Karl redan valt sin position i de
framväxande kyrkliga motsatserna i Sverige, och huru han därvid
ställt sig på den svenska reformationens konfessionella ståndpunkt,
sådan den stadgats under Gustaf Vasa och Laurentius Petri. Men
hemlandets kyrkliga förhållande erbjöd ingen som helst
motsvarighet till det konfessionella läget i Tyskland vid denna tid, de
sista åren af 70-talet. Den splittring inom lutherdomens egna led,
som uppstått mellan de äkta lutheranerna och filippisterna, och som
utgjorde förutsättningen för endräktsverket och dess teologi, hade
ännu icke satt några tydligare spår i den kyrkliga utvecklingen
hos oss. Sverige stod uppenbarligen på den, rent historiskt sedt,
mera outvecklade konfessionella ståndpunkt, som kännetecknade
läget i Tyskland fore interimsstriderna, då Augustana Variata af
år 1540 ännu icke väckt betänkligheter och Melanchton ännu åtnjöt
en allmän och obestridd auktoritet. Jag skall i det följande
framdraga några nära till hands liggande stöd för detta påstående.
Här inskränker jag mig till att erinra om att Johan III:s första
kyrkliga reformer och hans Nova Ordinantia väckte ringa
betänkligheter och praktiskt taget godtogos af hela det svenska
prästerskapet och att detta anmärkningsvärda förhållande säkerligen i
nu påpekade omständighet har sin förklaring. —- När nu Karl
1575 helt konformerat sig med detta konfessionella läge i
hemlandet, så är det helt naturligt, om han känt sig stå alldeles utanför
det konfessionella virrvarret i Tyskland, och det blir a priori
sannolikt, att den unge fursten under sina resor förhållit sig som en
visserligen uppmärksam, men neutral iakttagare af den pågående inre
uppgörelsen inom den tyska protestantismen. När källorna icke
bevarat några positiva uttalanden från hertigens sida i de aktuella,
konfessionella stridsfrågorna och öfverhufvud icke tillåta några
slutsatsers dragande rörande hans ställning till dessa, så kan det
ha berott därpå, att han afhållit sig ifrån att göra dylika
uttalanden och att han icke tagit någon position i dessa strider.
Källornas tystnad skulle då vittna om att han fortfarande stod fast vid
sin 1575 proklamerade, för svenska kyrkan typiska konfessionella
ståndpunkt.
Härmed är emellertid icke sagdt, att det icke har sitt stora
intresse, just med hänsyn till Karls senare markerade teologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
