- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
256

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 5j>

otto s. holmdahl

ordning och detta oaktadt denna hade för nära två decennier sedan
antagits som gemensam bekännelse för systerkyrkorna i Tyskland
och blifvit rättsligen erkänd såsom deras gemensamma basis.
Om man nu sammanställer detta faktum med det nyss refererade
uttalandet af Laurentius Petri om den konfessionella ställning,
svenska kyrkan borde intaga, torde man härur kunna draga den
slutsatsen, att detta kyrkoordningens förbigående af den
protestantiska hufvudbekännelsen har berott på en viss afvisande och
kritisk hållning hos dess författare mot de teologiska och
konfessionella stridigheterna i Tyskland. Dessa rörde sig ju bl. a. om
den oförändrade och förändrade Augsburgska bekännelsen och
om Melanchtons auktoritet. Affattningen af kapitlet om den
kristliga läran kan tänkas hafva inneburit ett fullt medvetet försök
från Laurentius’ Petri sida att hålla Sverige utanför dessa
upp-rifvande konfessionella stridigheter. Och man kan gå ännu ett
steg längre och säga, att kyrkoordningen uttryckligen fasthåller
vid och häfdar Melanchtons auktoritet just vid utläggningen af den
kristna läran. Man får naturligtvis icke ens häraf draga några
bestämda slutsatser rörande Laurentius’ Petri teologiska
ståndpunkt i enstaka detaljfrågor eller ens i de teologiska hufvudfrågor,
hvarom striden mellan de äkta lutheranerna och filippisterna; det
vore otvifvelaktigt förhastadt. Men det har det oaktadt sitt stora
intresse — icke minst i vårt sammanhang — att kunna
konstatera, att den svenska kyrkan genom 1571 års kyrkoordning
faktiskt intog en själfständig konfessionell ståndpunkt öfver dessa
hvarandra bekämpande partier i Tyskland, en ståndpunkt, som i
och för sig innebar ett ringa uppskattande af de äkta lutheranernas
renlärighetsifver, och som med en viss inre nödvändighet snarast
graviterade mot det filippistiska lägret.

Svaret på frågan om kyrkoordningens teologiska position i
förhållande till de pågående lärostriderna inom lutherdomen kan
naturligtvis först fullständigt gifvas på grundval af en ingående
dogmhistorisk undersökning af dess innehåll och Laurentius’ Petri
öfriga skrifter. I saknad af en sådan får man nöja sig med ofvan
gifna, mera allmänt hållna omdömen härom. Dessa vinna dock
ytterligare stöd, därigenom att man äfven vid en flyktig
granskning kan konstatera kyrkoordningens beroende af Variatas och
Melanchtons formulering på en så central punkt som i
nattvardsfrågan.

I ingen punkt blef differensen mellan Luther och Melanchton

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free