- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
263

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

karl ix:s förmenta kalvinism

2 59

upplysningar om en man, som spelat en ledande roll vid den
teologiska utbildningen af svenska präster. Under ett halft sekel
var han professor i Rostock (1551—1600), och under denna tid
har man tack vare de många svenskar, som studerade där, ansett
sig kunna beteckna detta universitet såsom nära nog svenskt
(ibm s. 112). — Men de drag jag ofvan framhäft såsom
karakteristiska för det konfessionella läget i Sverige före 1593 synes mig
berättiga det antagandet, att orsaken till Uppsalämötets
förbigående af konkordieformeln djupast sedt låg däri att man ännu vid
denna tid stod alldeles främmande för den teologiska utveckling,
som kodifierats i denna bekännelseskrift, och för den anda, som fått
sitt uttryck i konkordieverket. Dennas front mot Melanchton och
filippismen var ännu icke gemensam fär den svenska kyrkans män,
hvars kyrkliga traditioner tvärtom hänvisade dem till Melanchton
som lutherdomens store lärare. Det torde helt enkelt vara att
betrakta som en naturlig konsekvens af dessa traditioner, förstärkta
genom det stora inflytande ocli den allmänna aktning, som David
Chytraeus åtnjöt, att konkordieformeln ej ens nämnes i
handlingarna från Uppsala möte. — Efter denna utvikning återgå vi till
frågan om hertig Karls svenska teologiska och konfessionella
förutsättningar.

I politiskt afseende har Karl energiskt fullföljt som ledande
princip befästandet och fortsättandet af sin faders lifsverk. I
religiöst-kyrkligt afseende proklamerade han redan tidigt sin
afsikt att låta sig ledas af samma grundsats. Af afgörande betydelse
för att förstå hans teologiska utveckling måste därför — jag
upprepar det här — kännedomen om denna hans utgångspunkt vara,
d. v. s. Sveriges konfessionella ställning vid och decennierna efter
Gustaf Vasas död. Ty det är med denna som hertigen år 1575
genom att äfven i religiöst och kyrkligt hänseende så uttryckligt
häfda nämnda grundsats identifierar sin egen. Jag har redan
påpekat, att H. Block hufvudsakligen beträffande denna fråga
nöjt sig med att undersöka de kalvinistiska inslagen i Sverige vid
denna tid och om dessa utöfvat någon påverkan på Karl, och att
han icke upptagit den i hela dess vidd och sökt positivt bestämma
den svenska kyrkans konfessionella ståndpunkt. Han synes godtaga
den traditionella bestämningen af denna såsom afgjordt luthersk.
Man skulle med lika, ja, större rätt kunna kalla den filippistisk.
Båda uttryckssätten äro emellertid enligt min ofvan häfdade
uppfattning missvisande. Att förf. emellertid ingalunda förbisett det i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free