Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 o
otto s. holmdahl
gör, att man a priori skulle kunna antaga, att han vid sitt
teologiska författarskap utan skrupler skulle kunna använda sig af
såväl lutherska som kalvinska källor. För honom betydde det
lika litet längre fram som det gjorde år 1580, om ett arbete
hade reformert ursprungsbeteckning. Redan denna omständighet
gör, att man icke bort vara för snabb vid etiketteringen af hans
ståndpunkt på denna grund. — Vidare har det helt visst icke
berott på en tillfällighet, att han särskildt uppskattat
Heidelberger-katekesen och att denna af honom användts. Det framgår
nämligen af A. Lang’s Der Heidelberger Katechismus, att det omdöme,
vi nyss hörde Karl fälla om densamma, i dess försiktiga affattning
mycket väl kunde sägas just utifrån en luthersk grunduppfattning,
blott denna icke stirrat sig blind på vissa enskilda läromotsatser.
Denne forskare framhåller, att denna boks förtjänst i förhållande
till Calvins egna kateketiska arbeten ligger däri att den förmått
befria det religiöst-etiska och enkelt-bibliska stoffet från dess
teologiska hölje. Vidare säger han, att den utmärker sig för »eine
grössere Annäherung an die deutsch-lutherische Reformation».
Inom den reformerta protestantismen har den erhållit »einen
ökumenischen Charakter; eine breite Brücke führt von ihm zur
lutherischen Schwesterkonfession hinüber». (Pag. CHI.) Det var
med andra ord ett arbete, som en man med Karls teologiska
förutsättningar kunde a priori antagas skola förstå att värdesätta,
och i och för sig behöfver hans beroende af denna källa ej betyda
någon anslutning till kalvinsk åskådning.
Uppenbart är, att ingen slutsats i denna riktning kan dragas
af Karls beroende af denna källa i fullkomligt neutrala punkter.
Det sakliga beroendet i någon af de teologiska skiljepunkterna
mellan lutherdom och kalvinism möjliggör naturligtvis en dylik,
men blott till en viss grad. En fara för att draga mera vidtgående
slutsatser, än själfva det lånade uttryckssättet i och för sig
möjliggör, ligger synnerligen nära. En katekes kan icke beroende
på ett dylikt arbetes syfte och natur gifva en mera ingående eller
ens något så när fullständig framställning af den teologi, ur
hvilken den framsprungit. Och detta gäller i alldeles särskild grad
om Heidelbergerkatekesen och utgör en af dess främsta förtjänster.
Och man kan därför icke heller, äfven när det gäller lån i en dylik
skiljepunkt, utan vidare sluta sig till att detta betyder
accepterandet af hela den teologiska uppfattning, som skapat denna term
eller uttrycksform. Och detta framför allt icke, när det gäller en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
