Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 o
otto s. holmdahl
lunda var det dogmatiska intresset enbart, som bestämde honom
vid hans revisionsarbete (s. 287).
Karls beroendeförhållande i sitt kateketiska och liturgiska
författarskap af reformerta källor bör alltså enligt min
uppfattning ses i ljuset af hans tidigare dokumenterade själfständighet
och obundenheten af de konfessionella gränslinjerna. Det
afgörande skälet för det berättigade i denna synpunkts fasthållande
för bedömandet af Karls konfessionella ställning äfven under den
senare perioden af hans lif synes mig vara hans samtidiga
uppskattande och användande af rent lutherska källor. Jag skall här
inskränka mig till att erinra om hans ställning till Luthers lilla
katekes. Enligt min uppfattning har det stycket i denna, som
klarast återspeglar Luthers evangeliska sakramentsuppfattning:
Hvad nytta medför detta ätande och drickande? spelat en
afgörande roll i Karls nattvardslära, hvartill jag längre fram
återkommer. Men hvad jag i detta sammanhang vill påpeka är, att Karl
såväl i början som mot slutet af sin strid med prästerskapet
uttalat sitt gillande af Luthers lilla katekes. —■ Kyrkomötet 1595
begärde af Karl godkännande af sitt beslut att bl. a. Luthers lilla
katekes skulle läsas i skolorna och äfven användas vid
gudstjänsterna. Härpå svarar Karl, att han gillat de böcker, som de
beslutat skulle läsas i skolorna, och han finner det ock nyttigt och
nödtorftigt vara, att stycken af Luthers katekes och dess
utläggning uppläsas vid predikan. Och så sent som 1607 uppmanar
han prästerskapet, »att de skola drifva catechismum med ali flit
såsom hon af Luther beskrifven är.» (Se Block, s. 218 o. 230.)
Detta senare uttalandet hafva vi i hans skrift: »Ordning och sätt,
hvad prästerskapet bör och skall tala på predikstolen, och så framt
de icke samma ordning efterfölja, då är H. Maj:ts allvarsamma
mening och befallning, att de skola afskaffas och predikstolen dem
förbjudas». Annerstedt anser, att denna punkt är det mest
anmärkningsvärda i skriften, och han stöder icke minst på detta
Karls åläggande för prästerskapet att drifva Luthers katekes
sitt omdöme, att denna skrift i åtskilliga punkter tyckes närma
sig den svenska kyrkans uppfattning (s. 193). Och äfven Block
talar här om ett närmande från Karls sida till prästerskapet.
Bakom omdömen som dessa ligger uppenbart en uppfattning
af Karl såsom konfessionellt partibunden; när han öfverskrider
de vanliga konfessionella gränslinjerna, såsom då han efter att hafva
visat en afgjord sympati för en reformert katekes ånyo rekommen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
