- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
275

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

karl ix:s förmenta kalvinism

2 59

derar Luthers, så väcker detta förvåning och tolkas såsom ett
frängående af en föregående ståndpunkt. Men Karls teologiska
åskådning torde ej kunna inprässas inom en bestämd konfessionell
ram. Hans ställning till Luthers katekes är ett nytt bevis härpå.
Han stod alldeles uppenbart mera fri gentemot den konfessionella
teologiska observansen än hans samtida motståndare i sin
konfessionella bundenhet hade möjlighet att förstå. Han kunde skilja
mellan det väsentliga och oväsentliga, en förmåga som de ortodoxa
riktningarna inom båda lägren i hög grad saknade; han kunde
därför anbefalla Luthers lilla katekes för bruk i kyrka och skola,
samtidigt som han umgicks med revisionsplaner beträffande denna;
han vågade uttala sin sympati för en reformert katekes inför den
ortodoxe ärkebiskopen, eftersom denna »mestadels» stämde
öfverens med den heliga skrift; han kunde ånyo 1607, trots att hans
revisionsplaner ej ledt till något resultat, och trots den bitterhet
som den förda striden alstrat hos honom, ånyo uppmana
prästerskapet att med ali flit drifva Luthers katekes, och han menade sig
förvisso icke därmed hafva i minsta mån frånträdt någon tidigare
ståndpunkt. Hans respekt för och uppskattning af denna i Sverige
väl tidigast af alla lutherska bekännelser mera allmänt kända bok
har i stort sedt förblifvit densamma.

Under synpunkten af denna Karls fullkomliga
fördomsfrihet inför de konfessionella gränslinjerna inom protestantismen
torde man böra se hans förhållande till reformerta och kalvinska
teologer som Micronius och Forbes, en anmärkning, som jag
inskjuter här, då jag ej blir i tillfälle närmare ingå härpå. Karl hade
förvisso inga betänkligheter att använda dessa i sin tjänst, men
i stridens hetta säkerligen en viss lust att utmana prästerskapet
och att låta detta utstå en dust med teologer af en annan skola.

Vid 1600 års riksdag väckte Karl förslag om en revision af
handboken och han öfverlämnade till prästerskapet en skrift »om
Herrens nattvard, dopet och annat mera». — I förbigående vill
jag påpeka, att jag ställer mig tviflande inför det kategoriska
allmänna omdöme om denna skrift, som Annerstedt under
hänvisning till Quensel och Norlin fäller, när han säger, att den
»af-vek från luthersk uppfattning och anslöt sig till den kalvinska».
Quensel kallar den visserligen för oluthersk, men Norlin
framhåller, att formuläret för nattvarden är i »dogmatiskt afseende
synnerligen obestämdt», äfven om det ger uttryck åt en
kalvini-serande åsikt; men båda äro helt visst allför mycket bundna af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free