- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
304

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 6 o otto s. holmdahl

just dessa var fullt enig med kalvinismen, är detta i och för sig
intet hinder för att Karl kommit till sin ståndpunkt under direkt
kalvinskt inflytande och att hans åskådning med lika rätt kunde
karakteriseras som kalvinism. Den positiva bestämningen af
Karls teologiska ståndpunkt såsom filippism innebär icke i och
för sig en afgörande instans mot den traditionella, kalvinska
etiketten. En sådan finner jag däremot dels i hvad vi veta om det
teologiska och litterära beroendeförhållande, i hvilket Karl som
teolog står, dels i en jämförelse mellan hans framställning i dess
helhet om nattvarden och den typiskt kalvinska.

Hvad nu först Karls teologiska och litterära
beroendeförhållande beträffar, så ligga förbindelselinjerna till Melanchton och
filippismen i öppen dag, under det att vi icke med säkerhet känna
några direkta dylika till Calvin och den rena kalvinismen. Jag har
tidigare anfört de skäl, som synas mig tala för att man icke kan
draga några bestämda slutsatser rörande Karls teologiska
åskådning af det förhållandet, att han användt reformerta och
kalvinska källor vid sitt handboks- och katekesarbete. Men den
utländska teologiska litteraturen, Heidelbergerkatekesen och
agen-dan inberäknade, som vi med visshet veta, att Karl studerat och
uppenbarligen påverkats af, liksom hans personliga, utländska
förbindelser föra oss till Tysklands reformerta områden och detta
vid en tidpunkt, då den här härskande teologiska åskådningen icke
kan betecknas som kalvinism, utan som filippism på Augustanas
grund, låt vara en under kalvinskt inflytande modifierad. Som
jag ofvan angifvit, stöder jag mig härvid på de intressanta
resultat, hvartill K. Müller kommit på denna punkt. Det nu sagda
gäller såväl om Karls intima förbindelser med landtgrefven
Wilhelm af Hessen som den litteratur mot konkordieverket, som han
erhållit från honom. Äfven Heidelbergerkatekesen bär, som
tidigare uppvisats, tydliga spår af att hafva framkommit i denna
teologiska miljö. K. Müller påpekar, att denna bok, som
småningom blef den gemensamma bekännelsen för det reformerta
Tyskland, t. o. m. saknar den för kalvinism grundläggande
predi-stinationsläran. På en annan viktig punkt åter möter oss just i
denna skrift ett typiskt kalvinskt inslag, till hvilket jag i det
följande återkommer. — Då därtill kommer, att man, som jag i
min föregående framställning sökt göra gällande, måste fästa en
afgörande vikt vid förbindelselinjerna mellan Karls slutliga
ståndpunkt och det svenska kyrkliga, teologiska och konfessionella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free