Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 o
otto s. holmdahl
ping 1611, omedelbart efter Karls bortgång, framfördes i
prästeståndet tanken på hela konkordiebokens symbolförklarande och
vann allmän tillslutning, säkerligen en följd af den med Karl förda
striden (Levin, Den ev. kyrkans bekännelse, s. 38 f.). Men är
den uppfattning af Karls teologiska utveckling och slutliga
ståndpunkt, som i det föregående af mig gjorts gällande, riktig, så möter
oss här den andra stora, ännu olösta frågan i svensk kyrkohistoria:
huru har den konfessionella och teologiska utvecklingen i Sverige
efter Uppsala möte så snabbt kunnat föra det svenska prästerskapet
i den tyska lutherska ortodoxiens armar? eller m. a. o. frågan om
den svenska ortodoxiens uppkomst. Är det svar vi gifvit på
frågan om Karl IX :s förmenta kalvinism riktigt, så är det snarare
prästerskapets, än Karls teologiska ståndpunkt, som tarfvar sin
förklaring. Huru har öfvergången från Uppsala mötes
konfessionella position till den typiska tyska lutherska ortodoxien skett?
Att den icke blott har ägt rum under tyska inflytelser, som tack
vare de svenska prästernas och prästkandidaternas vid denna tid
täta besök vid tyska universitet måste varit särskildt starka, utan
att äfven denna berott på speciellt svenska förutsättningar, hvilka
måste hafva förefunnits i det teologiska läget i Sverige redan före
1593, torde man kunna taga för gifvet. Måhända har den af
Laurentius Petri i enskilda frågor intagna och förfäktade teologiska
ståndpunkten trots hans afgjorda fasthållande vid Melanchtons
auktoritet och hans Loci utgjort en af dessa förutsättningar.
Måhända har Johan III, hvars Ordinantia i en så viktig punkt som
frågan om ubikviteten intog samma afvisande hållning som
Melanchton, djupt misskrediterat den filippistiska teologien och
positionen i öfrigt. Att prästerskapet i sin ställning till Karls
liturgiska förslag företrädde den äldre svenska ståndpunkten, synes
mig uppenbart, liksom att Karls puritanska tendenser med deras
udd mot alla katolska rester framvuxit under den liturgiska
striden och under filippistiska, tysk-reformerta inflytelser. — Alltnog,
den lutherska ortodoxiens inträngande öfver den svenska kyrkans
gränser hör till de problem i svensk kyrkohistoria, som vänta på
sin lösning.
Till sist vill jag anföra några uttalanden af Karl själf, som.
bl. a. utvisa, att han betraktade den teologi, som prästerskapet
gentemot honom företrädde såsom importerad från Tyskland.
Den sista akten i Karls strid med prästerskapet utspelades vid
riksdagen i Örebro 1608. I en skrifvelse af Karl, som öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
