Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 o
otto s. holmdahl
rentieradt, att det möjliggjorde en utveckling efter tvenne
divergerande linjer, utan att man i någotdera fallet kunde tala om ett
affall. Prästerskapet fullföljde en utvecklingslinje, som ledde ut
till den lutherska ortodoxien med dess af en sträng
konfessiona-lism och renlärighetsifver begränsade horisont. Karl åter hade
fullföljt en annan, som förde honom till en afgjordt friare, delvis
mera evangeliskt utformad ståndpunkt. Förutsättningar för så
väl den ena som den andra af dessa utvecklingslinjer hafva
otvifvelaktigt förelegat i den svenska kyrkan före 1593. Men de, som
bestämmande inverkat på Karls utveckling, sammanhänga
uppenbarligen med de mest framträdande och typiska dragen i det
konfessionella läget i Sverige vid denna tid, nämligen just med den
friare, ursprungligt reformatoriska anda, som talar ur en
Laurentius’ Petri mun och rest sig sitt vackraste minnesmärke i 1571 års
kyrkoordning.
Vid ingången till ortodoxiens tidehvarf i svensk kyrkohistoria
står Karl IX såsom den siste representanten för en generation från
reformationstidens Sverige, som ännu icke ansett det nödigt att
uppställa bekännelseskrifternas auktoritet vid sidan om bibelns,
och som ännu icke påverkats af den pågående konfessionella
partibildningen inom lutherdomen. Bland sin samtid blef han en i
teologiskt afseende isolerad man. Själfständig och orubblig, med
bibeln och ett oförskräckt kritiskt tänkande som ledstjärnor i
trosfrågor hör han också mera hemma i reformationstidehvarfvet än
i den inbrytande ortodoxiens nya tid. Och hans egen förklaring
torde äntligen få tagas efter orden: själf bekände han sig icke till
någon annan religion än den, som hans salige herr fader för sjuttio
år sedan inplantat, och vid den ämnade han till sin död förblifva.
Lund den 15 april 1919.
Otto S. Holmdahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
