- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
319

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Rurik Holm. Den svenska missionen bland lapparne och dess möte med lapparnes religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den svenska missionen bland lapp arne 7,2 "J

Lappland gick vår väg till Ishafvet. Hvarje lappmark fick nu sin
bestämda centralpunkt, där marknad och ting skulle hållas, men
där också kyrka skulle byggas och präst skulle bo. Ty om
också den politiska synpunkten trädde i förgrunden, spelade dock
äfven kyrkligt-religiösa syften allt starkare in. Och det är ett
vackert vittnesbörd om den svenska kyrkans inre kraft och yttre
expansionsförmåga liksom om dess ledares vidsyn, att på detta
sätt från Sverige den första protestantiska missionen utgick. Det
hör till den originalitet, som den svenska nationalkyrkan
obestridligen röjer gent emot lutherdomens öfriga kyrkor med deras på det
hela taget starkt begränsade vyer.

Redan Gustaf Vasa gjorde ansatser till kristendomens
förkunnande bland lapparne. Så tidigt som 1523 omtalar han denna
sin afsikt i en skrifvelse till påfven; år 1526 utfärdar han ett öppet
bref för en Vadstenamunk, som var på väg dit upp i detta syfte;
år 1559 sänder han en präst, Michael, till lapparne i Torne
lappmark, och det är sannolikt, att denne redan förut varit verksam
där uppe.1 Det mest monumentala minnesmärket öfver tidens
intresse för lapparne utgör emellertid Olavus Magnus’ bekanta
arbete Historia de gentibus septentrionalibus (Rom 1555), där
också åt lapparnes liv ägnats en upplysande skildring. Af den
uppmärksamhet, som sålunda på olika sätt riktades på naturfolket
uppe i norr, finner man också utomlands genljud, dels i det
ofvannämnda arbetet af Damianus, dels i det arbete, som Caspar
Peu-cer, Melanktons måg och kryptokalvinisternas hufvudman, år
1553 utgaf under titeln »Commentarius de præcipuis divinationum
generibus», och som innehåller en del uppgifter om lapparnes
religion, sannolikt härstammande från svenska studenter i
Wittenberg. -—- Ett steg i riktning mot mer planmässigt arbete bland
lapparne var det åläggande, som 5 maj 15742 utfärdades för
kustsocknarnas präster att göra regelbundna besök i lappmarkerna.
Det är emellertid ganska visst, att lapparne vid denna tid liksom
ännu långt framåt i regeln blott en gång om året kommo i beröring
med sin själasörjare, nämligen vid den stora vintermarknaden, då
utom birkarlarne också fogden infann sig och uppbar skatt, höll
ting och uppköpte pälsverk m. m. för kronans räkning, och då
äfven prästen fullgjorde sitt årliga lappmarksbesök. Ett dylikt

1 Konung Gustaf I:s Registratur 10 sept. 1523, 5 juni 1526,24 juli 1559.

* R. R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free