Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Rurik Holm. Den svenska missionen bland lapparne och dess möte med lapparnes religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22
r. holm
marknadspredikande kunde i regeln icke medföra stora frukter.
Det var då Karl IX:s intresse för lapparne bl. a. yttrade sig i en
stort anlagd kyrklig organisationsplan för deras bygder. I de olika
lappmarkernas medelpunkter skulle kyrkor uppföras —• i
Lycksele, Arvidsjaur och Jokkmokk stodo de också färdiga 1607 — och
i stället för seden att prästerna i kustsocknarna någon gång om
året reste upp till Lappmarken för att predika och utföra
kyrkliga förrättningar sökte han inrätta själfständiga pastorat kring
kyrkorna, vid hvilka prästerna skulle vara ständigt bosatta.1
Ett märkligt utslag af den längtan efter kultur och kristendom,
som här och var rörde sig hos folket själft, föreligger i den lilla
kyrka, som tre lappska bröder på egen bekostnad byggde i
Rou-nala ofvan Karesuando under de första åren af 1600-talet eller
möjligen ändå tidigare — efter den tidens och ortens förhållanden
ett sannskyldigt storverk.2 Men Karl IX:s sträfvan att skapa
ordnade lappmarksförsamlingar strandade på svårigheten att få
dugliga och i språket kunniga präster, som ville slå sig ned i landet.
Och hans försök att afhjälpa denna brist genom att i Uppsala
utbilda lappgossar till präster ledde icke till något omedelbart
resultat.3
Begynnelsen var emellertid gjord, och Gustaf II Adolf
fullföljde faderns verk. Under sin resa kring Bottniska viken 1614
skaffade han sig personlig kännedom om tillståndet bland
lapparne, och han vidtog omedelbart åtgärder för att fördjupa
missionsarbetet. Visserligen återgick han på grund af erfarenheterna
från faderns organisationsförsök till det gamla systemet att låta
lappmarkerna utgöra ett slags annexer till kustsocknarna, men
det vittnar om hans blick för det väsentliga och hans vilja att gå
till botten med det religiösa och kulturella upplysningsarbetet,
att han framkallade en religiös litteratur på lappska språket och
grundlade en ordnad undervisnng af lappbarn. Det var åt
kyrkoherden i Piteå, Nicolaus Andreæ Rhen (†i628), som förverkligan
det af båda dessa uppgifter närmast anförtroddes.4 År 1619 utgaf
denne det första på lappska tryckta arbetet, »En lijten Sångebook,
1 Handl. rör. Skand. hist. XXXIX, s. 161 ff.; jfr Johannes Tornæus,
Berättelse om Lapmarckerna och Deras Tillstånd, förf. 1672 (tr. i Svenska
Landsmålen XVII).
* Jfr Tornæus, a. a.; K. B. Wiklund, Rounala kyrka, Ups. 1916.
3 Handl. rör. Skand. hist. XXXIX, s. 162 ff.
4 R. R. 9 febr. 1614, 24 sept. 1617.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
