- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
323

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Rurik Holm. Den svenska missionen bland lapparne och dess möte med lapparnes religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den svenska missionen bland lapp arne 7,2 "J

ej heller kunnat melodien; alltså brukar man samma sång, så länge
att de läsa den och kappas de med hvarandra, hvilken af dem bättre
kan; sedan stiger prästen in suggestum precibus præmissis
propo-nera catechismi quæstiones eller Kristi pinos historia identidem
repeterande easdem, ut intelligant ac teneant. När han
neder-kommer, examinerar han personatim detsamma, att det gifver dem
sådan frukt, stimulum och aktsamhet, att examen förer mera frukt
än concio catechetica, så att gamla kvinnor taga ock tämligen till,
de unga äro väl kvickare, men unga karlar mest lägga boken från
sig, taga händerna för sina ögon och svara till frågor, så att man
med hugnad därpå hörer.» Metoden hade otvifvelaktigt sina goda
sidor; inlärandet af psalmer och inöfningen af psalmsången, som
kunde följa lapparne i deras hvardagslif, var ett godt
pedagogiskt grepp.

Vid den tid, då Tornæus och Tuderus affattade sina
berättelser, hade intresset för lapparne fått ett nytt starkt inslag, det rent
etnografiska och kulturhistoriska. Det hängde samman med en
allmän strömning i Sverige under 1660- och 1670-talen; en
befräm-jare hade denna riktning framför allt i rikskanslern och
universitetskanslern Magnus Gabriel de la Gardie. På hans initiativ
tillkom det arbete, som utgör ett hufvudverk för alla tider, då det
gäller Lapplandsforskningen, den mångsidige skytteanske
professorn Johannes Schefferus’ »Lapponia», hvars första upplaga
(på latin) trycktes i Frankfurt 1673. Men det var också de la
Gardie, som skaffade Schefferus hans källor; och dit hörde dels de redan
omnämnda skildringarna, dels relationer af några andra
lappmarkspräster, Samuel Rheen, komminister i Jokkmokk och
sedermera kyrkoherde i Råne, Olaus Graan, kyrkoherde i Piteå,
och ännu några andra. Dessa skildringar ha alltså affattats på
uppfordran af de la Gardie och afse att ge en teckning af lapparne,
grundad på författarnes intima beröring med dem och egna
iakttagelser. Schefferus har visserligen begagnat dem, men har icke
tillgodogjort sig alla deras uppgifter, och han har för öfrigt
stundom missförstått originalen, hvilka därför alltjämt utgöra ett
nödvändigt komplement till hans egen framställning. Dessa de förstå
svenska uppteckningarna äro också att räkna som de värdefullaste
litterära källorna till vår kunskap om de svenska lapparnes
religion, fastän de gifvetvis måste utfyllas med upplysningar från andra
håll liksom genom analogier från på liknande kulturnivå stående
arktiska folk. Det torde då vara på sin plats att här lämna en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free