Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Rurik Holm. Den svenska missionen bland lapparne och dess möte med lapparnes religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22
r. holm
fordom voro de en oundgänglig krydda på schamanernas
ceremonier. — Det är genom urval af i högsta grad nervöst lättrörliga
människor, som schamanväsendet utbildats. Också den lappske
nåiden var en svårt nervöst belastad person, som genom sång
och tjut, vild dans, förtärande af onaturlig mat och dryck och
dylikt kunde försätta sig i ett extatiskt tillstånd, hvilket utmynnade
i kataleptisk dvala. På grund af den nervösa predispositionen
var nåidens kall ofta ärftligt, men de naturliga färdigheterna
utbildades också genom undervisning af någon äldre kollega; vi äga
emellertid ingen närmare kännedom om motsvarigheter hos
lapparne till den mödosamma och ofta långvariga förberedelse för
schamankallet, som förekommer hos de nordasiatiska folken.
Vid sidan om yrkesextatikerna har emellertid hos lapparne en
»allmän schamanism» lefvat kvar, och om nåiderna också
uppenbarligen åtnjöto högt anseende, hafva de knappast intagit en sådan
särställning, som deras kolleger bland de sibiriska folken, där det
professionella schamanväsendet blifvit skarpare utprägladt och
mera organiseradt. leke heller finner man hos de svenska (och
öfver huvud taget de skandinaviska) lapparne några spår af den
kultiska schamanskruden, den med allehanda skramlande
föremål och attribut besatta dräkt, som de sibiriska schamanerna
pläga iföra sig vid sina séancer. Däremot har trumman hos
lapparne spelat samma roll som hos andra schamanistiska folk, och
den har t. o. m. här genomgått en egenartad utveckling.
Trumman, som i moderna kulturländer har större betydelse
som leksak än som musikinstrument, är hos folk på lägre
utvecklingsstadier ett religiöst redskap, hvars ljud för de troende är fullt
af mäktig och hemlighetsfull innebörd. Måhända var trumman
i de aflägsna tider, då de schamanistiska föreställningarna
började uppkomma, det enda eller i hvarje fall det förnämsta
musikinstrumentet, och det erbjöd sig då nästan af sig själft som
exal-tationsredskap. Ty det närmaste ändamålet med trummans
användning vid schamanerandet var att bidraga till extasens
framkallande; sannolikt afsåg man också med bullret, som icke
inskränkte sig till trumljuden, att skrämma och jaga bort de onda
andarna. Men själfva trumman kom också att betraktas som ett
förbindelsemedel mellan människan och andevärlden och som ett
kommunikationsmedel, som satte schamanen i stånd att färdas
genom andevärlden, eller som en andeboning eller ett
fångstredskap, hvari schamanen infångade och instängde andarna för att så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
