- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
327

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Rurik Holm. Den svenska missionen bland lapparne och dess möte med lapparnes religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den svenska missionen bland lapp arne 7,2 "J

kunna använda dem till hvad han önskade. Af dylika
uppfattningar finnas tydliga spår äfven hos lapparne. Om några
utvecklade ceremonier vid trummans förfärdigande, liknande dem som
förekomma hos nordasiatiska folk, är oss visserligen ingenting
bekant från lapparne; men lapptrummans religiösa betydelse
framgår dock tydligt nog redan af de regler, som måste iakttagas vid
utväljandet af trä till densamma. Rheen uppger således i sin
relation, att det träd, ur hvilket materialet skulle tagas, »måste
vara växter på ett särdeles rum, såsom ock efter solenes gång rätt
omkring och icke emot dess gång», d. v. s. trädets fibrer måste
vara växta medsols; sannolikt skulle detta gifva till känna, att
trädet var behagligt för solen och de öfverjordiska andarna.
Trummans helighet framgår också af samme Rheens meddelande, att
kvinnorna ej fingo röra vid den eller gå öfver det spår, där den förts
fram, förr än efter tre dagars förlopp; vid lapparnes boflyttning
fördes den därför alltid i den sista ackjan.

Lapptrummans form kan med alla dess variationer
karakteriseras som en stor aflång träskål, som var öfverspänd med ett
skinn och hade genombruten botten, så att ett handtag uppstod;
stommen kunde dock äfven utgöras af en till en ram sammanböjd,
smalare eller bredare träspjäla. Hos vissa sibiriska stammar
förekomma på trumman flere eller färre symboliska figurer, och hos
lapparne ägde detta rum i ännu större utsträckning, hvilket här
sammanhängde med den egendomliga utvecklingen af trumman
till ett spådomsredskap. Man försåg nämligen trumskinnet med
en mängd tecken af allehanda betydelse; en knippa mässingsringar
eller någon annan »visare» (ursprungligen, som det förefaller, en
bild af en groda) fick hoppa omkring på trumskinnet under
trum-hammarens slag, och af dess gång öfver tecknen, medsols eller
mot-sols o. s. v., tydde man, hvad som skulle komma att ske. — Även
från arktiska folk i n. ö. Ryssland är i äldre tid en härmed besläktad
spådomsmetod känd, och det synes sålunda tämligen säkert, att
äfven denna användning af trumman uppvuxit på schamanistisk
grund och icke lånats från annat håll. Hos lapparne fick
trumman så småningom uteslutande betydelse af spådomsredskap
och bibehöll sig som sådant långt in på 1800-talet. Men att den
ännu under senare hälften af 1600-talet också spelade sin
ursprungliga roll som exaltationsredskap, framgår bl. a. af den enkla och
åskådliga beskrifning, Rheen lämnar af en séance:

»När de vilja förfara, huru på främmande orter tillstår, slår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free