Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Rurik Holm. Den svenska missionen bland lapparne och dess möte med lapparnes religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22
r. holm
de gamla rum och ställen, sätt och vis, som deras förfäder gjort
hafva, nämligen först till Thoren eller åskan, hvars beläte de efter
människoansiktens skapnad med yxor uthuggit af trä, som de
kunnat, dem de vid gamla offerställen planterat och upprest hafva»;
3) somliga »hade uppsökt sig stenar till afgudars dyrkande, som
hafva haft någon särdeles skapnad eller liknelse till något rationale
eller irrationale animal, hvilka stenar eller beläten de sammaledes
vid sina offerställen uppsatt hafva, förgifvandes 4) somliga af dem
vara Thorens söner och somliga Thorens drängar, hvilka de sedan
gemenligen offrat, besynnerligen hornen af sina brunstenar»;
5) de hade också »offrat andra kreaturs ben, som dem efter
trummans anvisning blifvit pålagdt, såsom af hästeföl, grisar, bockar,
får etc., hvilka kreatur uti deras hemvister fuller icke finnas, utan
med stort besvär rest en lång väg till Norge och andra orter, därest
de sådana kreatur kunnat uppnegociera och förhandla»; 6) ibland
hade de också offrat af de slaktade kreaturens blod; 7) särskildt
»den gamle afguden Thore» hade de »efter deras förfäders inbillan
honorerat med åtskilligt offrande af den orsaken, att han skulle
gifva dem vackert väder»; 8) hos de aflidne hade de äfven nedlagt
sina offer »och alltid lefvat uti den enfaldiga tro och mening, att
sådana aflidna människor icke så snart skulle taga dem till sig och
rycka dem till sina grifter»; 9) somliga hade också offrat till »den
lede satan», för att han icke skulle tillfoga dem något ondt; 10)
andra hade offrat till »solen, månen och elementerna».
Sedan slutet af 1500-talet hade de svenska lapparne säker
ligen tämligen allmänt böjt sig för yttre kyrklig sed och ordning,
men härunder fortlefde i djupet alltjämnt den gamla hedendomen.
De stora afstånden och det nomadiska lefnadssättet utgjorde ett
svåröfvervinneligt hinder för ett mer djupgående missionsarbete,
äfven när detta handhades af nitiska och skickliga präster
(hvilket ju ingalunda alltid var fallet); äfven så sent som år 1687 (vid
det ofvannämnda lagmanstinget i Jokkmokk) intygades, att i
Lule lappmark de aflägset boende på sin höjd en gång om året
kommo i beröring med prästen, nämligen vid marknaden; och vid
dessa tillfällen voro lapparne, begripligt nog, »mera betänkte och
sorgfällige om deras handel med borgerskapet än att låta lära
och undervisa sig om sina salighetsmedel». Ej underligt, att den
förut nämnde Tudérus måste börja sin verksamhet bland lapparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
