Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Nya arbeten i svensk kyrkohistoria. Af Hj. H—t - Till 400-årsminnet af den zwingliska reformationen. Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
38 7
kommit rätt nära Tunbergs uppfattning, ehuru han i fråga om
den ursprungliga texten till Västerås ordinantia följer den
traditionella, af Emil Hildebrand mot Tunberg försvarade meningen,
att den författats på svenska och finnes i stympadt skick i
Riksregistraturets text. Den analys, som förf. gör af
»Västeråsbeslutens facit för kyrkans räkning» sid. 433 440, särskildt
beträffande rättsförhållandenas viktiga komplex, bildar en glänsande
afslutning på det stora arbetet. Som totalomdöme om detta
må sägas, att det genom vetenskapligt mognat omdöme, fast
historisk metod, energisk forskning och värdefulla resultat
betecknar det främsta, som förf. hittills framlagt, och utgör ett af
de yppersta bidrag, som vi äga inom den svenska kyrkohistorien.
Hj. H—t.
Till 400-årsminnet av den zwingliska reformationen.
I det protestantiska tyska Schweiz deltog man livligt i
firandet av den lutherska reformationens 400 årsminne 1917. 1
år har man i Schweiz sitt eget lands och sin egen reformators
motsvarande jubileum, så till vida som man räknar begynnelsen
av Zwinglis evangeliska verksamhet från 1519. På olika vis
kommer detta minne att högtidlighällas. Aven vi i Sverge ha
skäl att ej bortglömma det. Zwingli står bredvid Calvin som
utgångspunkten för den gren av den evangeliska världen, som
kunde upptaga och bryta motreformationens blodiga anfall
och som i mångt och mycket gifvit riktlinjerna för evangelisk
verksamhet och tänkande in i våra dagar. Inför det som nu
sker i världen känna vi mera än förut kravet att inom
evangelisk kristendom söka det som enar, icke det som skiljer.
Den värdefulla, åt den zwingliska reformationen ägnade
tidskriften Zwingliana har ägnat ett dubbelhäfte, 1918: 2 och
1919: i, som Gedenknummer vid nyår 1919 åt det schweiziska
reformationsminnet. Hufvudbidraget är ett högtidstal av den efter
Eglis död kanske främste Zwingli-kännaren i Schweiz, professor
Oskar Farner. Han försätter oss till början af 15191 Zürich,
där Zwingli ännu knappast blivit hemvand. Z. är ännu ock
blott en humanistpräst, en erasmisk reformist, som väl kan
kritisera kyrkliga missbruk men som dock helt står inom den
gamla kyrkans ram. Den sedliga kraften till verklig refor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
