Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Till 400-årsminnet af den zwingliska reformationen. Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
litter aturöfversikter
mation saknas. Men så inträder något som förvandlar läget.
På Z:s skrifbord finna vi några skrifter af d:r Martin Luther.
Så snart han läst den första af dessa, var något fullkomligt
nytt kommet in i hans lif. Det etiska hade fått religiös
bakgrund och ryggrad. Paulus-evangeliet om människans synd
och Guds nåd öppnade genom Luther det religösa lifvets djupaste
källåder för Zwingli. Bibeln blef ej längre en moralbok utan
en religiös kraft. Så säg Zwingli ock i Luther den länge
väntade Elias. I juni 1519 skickade han ett ridande bud till
Basel för att hämta ett par hundra exemplar af Luthers skrifter,
och han lät sprida dessa i Zürich och de omkringliggande byarna.
En svår pästsjukdom på eftersommaren, som förde honom till
grafvens rand, gaf hans nya upplefvelse nödigt djup och allvar och
gjorde Luther ännu kärare för honom. Sedan dess var Zwingli
omdanad från humanistisk kulturoptimism till religiös reformator.
Genom Luther har Zwingli blifvit reformator, äfven om han
själf redan från 1522 af politiska skäl och växande själfkänsla
förnekade det. Men om Zwingli var Luthers lärjunge, blef
han icke dennes eftersägare. Allt som han fick, omgestaltade
han efter sin själfständiga och egenartade ande. Så skapade även
Zwingli något på sitt sätt originellt. Redan hans yttre
lefnadslopp måste ge hans verk annan färg än Luthers. Zwingli var
från födelsen ett utprägladt lyckobarn, ända tills han stod på
höjden af makt i Zürich. Svårigheter liknande Luthers fick han
ej känna mycket af. Detsamma gäller hans inre utveckling.
Så blir Luthers religiösa väsen en kamp för den egna själens
frälsning, Zvvinglis ett lugnt sökande efter sanningen, Luthers
utgångspunkt det samvetspinade jag, Zwinglis Guds värld. Med
sin frälsningsfråga är Luther ensidig, men ock öfverväldigande
stark i denna ensidighet. Men uti sanningsfrågande är Zwingli
mångsidig, med mångsidighetens förtjänst och svaghet. Luther
är från början den vida radikalare, som med ett grepp skakar
om världen; Zwingli begynner vida tamare, går mera
pedagogiskt fram för att slutligen bli den radikalare. — Så fortsätter
Farner att utmejsla bilden af Zwingli under jämförelse med
Luther, på vissa punkter under motsättning mot gängse
uppfattning. Så t. ex. plägar det anföras som ett fel hos Zwingli,
att han i olikhet med Luther sammanblandade politik och
religion och så drog olyckan öfver sig. Farner ser i Zwinglis
politiska verk en del af hans storhet. Den djupaste hemlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
