- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
371

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - En ny källskrift för Lutherforskningen. Af Hj. H—t - En diplomatisk-kartografisk omstörtning af härskande meningar? Af Hj. H—t

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anmälningar och granskningar 38 7

Däremot kan det naturligen endast med stor försiktighet
användas som källa för Luthers verkliga tankar. Utan den
omsorgsfulla och synnerligen kräfvande editionen af von Schubert
med ordförklaringar, kompletteringar etc. till en läsbar text skulle
det väl ha varit så godt som oanvändbart. Men nu har det
med alla sina brister blifvit ett mycket upplysande dokument.
Man finner, huru Luther undervisade, hvilken bibeltext han
använde, vidden af det filologiska inflytandet från Erasmus och
Lefèvre, tekniken i Luthers bibelforskning vid denna tid, och
framförallt i hvad mån mystiken inverkade, eller icke inverkade,
på Luthers nya frälsningskunskap. Professor böhmer, som med
sin stora sakkunskap ägnat publikationen en utförlig anmälan
i Theol. Literaturblatt 1919, finner dess största betydelse ligga
däri, att den (gent emot senast A. V. MÜLLER: Luther und Tauler
1918) visar, huru litet i själfva verket medeltidsmystiken har
att göra med Luthers reformatoriska insikt, men ock ger
klarare besked om, hvar Luther verkligen funnit användning för
dess idévärld. Von Schubert har i sin inledning redan betonat
ungefär detsamma. I denna kommentar liksom eljes vid denna
tid visar sig Luther som exeget riktigt nog skatta Hieronymus
högre än Augustinus; den förres stora Galaterbrefskommentar
utnyttjas flitigt. Af auktorer är eljes Lefèvre den
inflytelserikaste. Den erasmiska teologiens brister har han redan blick för.

Denna Luthers Galaterbrefskommentar har icke samma
epokgörande betydelse för hans inre utveckling som
Romarbrefs-föreläsningen. Den rör sig väsentligen blott vidare på samma
plan, som i den sistnämnda nåtts. Men äfven i belysningen
af, på hvad vis det gamla och det nya hos Luther fortsätta
att gå bredvid hvarandra, ger oss det nya fyndet en vinst af
högsta slag. Von Schubert sammanfattar Luthers ståndpunkt
här så, att han ger nytt vin i gamla läglar. Den nya
upplef-velsen och insikten, den wittenbergska andan, framträder under
liflig beröring med erasmisk kritik i skolastiska former.

Hj. H-i.

En diplomatisk-kartografisk omstörtning af härskande meningar?

I det bremiska ärkebiskopliga arkivet funnos bl. a. ett
antal påfvebullor till Hamburg-Bremens ärkebiskopar under
metro-politdömets första århundraden, af hvilka nu 12 stycken äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free