- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
373

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - En diplomatisk-kartografisk omstörtning af härskande meningar? Af Hj. H—t

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anmälningar och granskningar

38 7

från iioo talet. Det har nu på olika grunder ansetts uppenbart,
att A ger den ursprungliga och äkta formen för Rimberts
skildring, medan B utgör en senare bearbetning i syfte att taga bort
allt, som kunde vara ogynnsamt för Hamburgs ärkebiskopliga
anspråk vid Iioo-tälets början. Nu återger »Vita Anskarii»
utförligt ofvannämnda påfvebullor, men på så vis att folklistan
med Island, Grönland etc. saknas i den äkta A men däremot
intagits i B. Så synes ju »Vita Anskarii» visa, att de äkta
bul-lorna från 8oo-talet senare blifvit tillsatta med sådant, som
gynnade Hamburgs anspråk.

Här synas vi i själfva verket ha en fullt tillfredsställande
historisk förklaring till förfalskningarnas uppkomst och ett
hjälpmedel att bestämma tiden för dem. Vid midten af iooo-talet
framträdde under konung Sven Estridsens tid ett målmedvetet
arbete på den danska kyrkans lösgörande från beroendet af
Hamburg och upprättandet af ett danskt ärkebiskopsdöme. Den
dåvarande ärkebiskop Adalbert af Hamburg sökte afvärja Sven
Estridsens plan och i stället stärka sin nordiska maktställning.
Så utverkade han af påfven en bulla år 1053, hvilken bl. a. lade
under Hamburg ej blott som i föregående äkta påfvebullor
svearnas och danernas folk utan också biskoparna hos norrmän, på
Island, hos skridfinnarna, på Grönland etc., d. v. s. hela den
ofvannämda folklistan. Sven Estridsen uppgaf dock ej sin plan;
och konung Erik Eiegod lyckades vid noo-talets början få Lunds
ärkebiskopsdöme till stånd (arkivarien L. WEIBULL gör det
intressanta påpekandet i sitt viktiga arbete »Den skånska kyrkans
äldsta historia», att detta sannolikt skedde något år före det
vanligen angifna 1103).

Detta framkallade naturligen det starkaste motstånd från
Hamburg-Bremen. Bland de medel, som man där använde i
kampen mot Lund om herraväldet öfver Norden, voro då dessa
interpolationer eller förfalskningar af äldre påfliga urkunder i
det ärkebiskopliga arkivet i Bremen. Dessa förfalskningar skulle
visa, att Hamburg-Bremens rättmätiga anspråk på hela Norden
kunde stödja sig på äfven de äldsta påfvebullorna till
Hamburg-Bremen från 800-talet, Ärkebiskop Adalbero af Hamburg, som
1133 var i Rom, framlade för påfven Innocentius II en rad
sådana bullor, af hvilka åtminstone några helt visst voro identiska
med de nu i Hannover förvarade. Ärkebiskop Adalbero vann
visserligen med sina bullor en tillfällig lysande framgång. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free