Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - En diplomatisk-kartografisk omstörtning af härskande meningar? Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
litter aturöfversikter
Så finner Peitz det ådagalagdt, att »skenoriginalen» äro
pålitliga äkta dokument. Härur drager han närmast viktiga
kartografiska resultat. Före midten af 800 talet hade den arabiske
geografen Al-Hwarizmi gjort en bearbetning af Ptolemaios’
kartor och text. Därvid både utvidgade och omformade han den
ptolemeiska kartbilden i norra Europa. Enligt honom går en
stor landgördel från nordöstra Skandinavien åt väster, böjer sig
så åt söder och förenar sig till sist med det åt väster böjda
Sydafrika. Hur har han fått denna utvidgning? Enligt Peitz’
mening löses gåtan, därigenom att Island och Grönland varit
kända af nordborna redan i början af 800-talet. Otvifvelaktigt
har Ansgar fört denna kännedom med sig från sitt första
besök i Sverige. Den blef en af orsakerna till det nordiska
ärke-biskopsdömets högtidliga grundande på riksförsamlingen i
Die-denhofen 831. Men just till denna församling hade den kalif,
som var Al-Hwarizmis gynnare, skickat tre sändebud. Helt
visst ha dessa sändebud fört med sig till kalifens hof de
uppseendeväckande geografiska nyheterna från Norden. Så har
Al-H\varizmi inarbetat dem i den ptolemeiska kartbilden.
När Peitz här är i farten med konstruktioner, går han än
längre och menar sig ha funnit, att äfven Adams af Bremen
ofvannämnda geografiska skildring frän Norden skulle skett
efter en honom föreliggande karta; och denna skulle möjliggöra
lösningen af en af de allra dunklaste frågorna i kartografiens
historia: härkomsten af kompasskartorna, hvilka under
medeltidens gång började ersätta den äldre medeltidens otympliga s. k.
hjul- eller T-kartor (i dessa delades den runda, af oceanen
kringflutna jorden genom en bred diameter i en östlig hälft, Asien,
och en västlig, hvilken senare åter genom en bred radie
delades i en nordlig hälft, Europa, och en sydlig, Afrika). Men
här äger jag ej tillräcklig kunskap för att längre våga följa
den vidtfamnande jesuitens teorier.
Det är dock tydligt, att hans undersökning af
»skenorigi-nalen?’ i Hannover, därest den är riktig, får sina viktigaste
konsekvenser pä den medeltida urkundsvetenskapens och delvis på
den nordiska kyrkohistoriens område. Men man gör nog klokt
i att ej draga denna konsekvens för hastigt. Åtskilligt i hans
bevisföring är äfven utan tillgång till originalen ägnadt att locka
till ett frågetecken i marginalen; och det kan nog tryggt
förutsägas, att hans »omstörtning» kommer in i kritikens skärseld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
