Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Vändpunkter i Böhmens och Ungerns kyrkohistoria. Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
litter aturöfversikter
Wycliffe vissa tankar om kyrkan, som bragte honom i konflikt
med hierarkien. Utan att själf förstå det blef allt kätteris
svurne fiende själf kättare. Som sitt folks afgud kände han
sig oangripbar; och bländad genom sin makt i hemlandet
vågade han sig ut på främmande mark för att där föra sin
öfvertygelse till seger. Men där funnos inga som förstodo honom och
hans syften. Hans kraft svek inför konciliet, och hans ord syntes
blott bestyrka, att han var kättare. Så dukade han under för
motståndarne. De ville ej döda honom; men han försmådde
att rädda sig, enär lian till det sista icke trodde, att man skulle
våga döda honom.
Så långt är allt klart i Huss’ historia. Och ändock finnes
där något gåtfullt. Det är hjältens person; lika genomskinligt
som hans öde är, lika ogenomskinlig är han själf. Två
motsatta huvuduppfattningar ha i den moderna historieforskningen
.gjort sig gällande. Palacky och hans efterföljare betona Huss’
skapsinne, konsekventa lärosystem, allvarliga karaktär och djärfva
mod, men ock hans oböjliga egensinne, popularitetsjakt och
äregirighet, som till sist eftersträfvar martykronan. Lechler,
Loserth etc. se i Huss icke en orginell tänkare; han saknar
spekulativ begåfning och kopierar, fast dåligt, Wycliffe. Han
är icke en stark karaktär, utan egentligen en vek personlighet,
föga lämpad för andlig kamp. Men med själens sprödhet
förband han sedlig renhet, trohet och fasthet —• sålunda en
vek men älskvärd gestalt. — Dessa båda motsatta omdömen
af med Huss förtrogna forskare låta oss ana, att han var en
vida mera komplicerad natur, än man vanligen framställt honom.
Det är denna sammansatta natur, som Hauck vill ställa i
ljuset genom en undersökning. Han disponerar den i tre
afdelningar: i. Die Anschauungen, där han betydligt reducerar det
wycliffska hos Huss och mera framhäfver det rent katolska,
särskildt förtjänstbegreppet, men äfven Mariakulten,
nattvardsmagien etc. som dominerande; 2. Der Reformator, där förf.
också begränsar Huss’ afvikelse från katolicismen, söker visa
att reformtankar helt fattades hos Huss ända till 1407 och att
äfven dennes kyrkobegrepp ursprungligen ej stred mot det
katolska, ehuru Huss sedan kolliderade med hierarkien på frågan,
om man var skyldig ovärdiga prelater lydnad. Huss’ berömdaste
verk De ecclesia är ju blott ett torftigt utdrag ur Wycliffes
skrifter och ger därför ingen säker ledning, när man vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
