Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - O. Moe, Trosregelen, der ældste Trosfremstilling og det fælles Grundlag for Apostolicum og Nicænum. I. Orienten. Af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
38 7
got annat och äldre än symbolet, 2) haft en fast form och 3)
äfven begagnats som liturgiskt formulär. Den har haft 2
grundformer: en 2-ledad och en 3-ledad. Den 2-ledade innehöll först
en kort förpliktelse till tron på skaparen, Jesus Kristus och
Anden, därpå en utförligare kristologisk del, i stort sett analog
med vår n. v. 2:dra artikel. Den 3-ledade ställde utsagorna om
Anden efter dem om Fadren och Sonen. Förf. undersöker nu
en del material för att finna vittnesbörd om den 2-ledade
tros-regeln med innehållet utstyckat på 10 »bud» (allså i form af
en »trosdekalog»). I första rummet kommer Gregorii af Nazians
tal vid dopet hållet i Konstantinopel 3gi. De särskilda 10
styckena börja med eller hänföra sig till budet: »tro på», jriotsos.
Denna lärosumma hos Gregorius företer enl. förf. alla
kannetecken på en »trosregel». Den omgränsar trosinnehållet. Den
lämpar sig för utvidgningar på resp. detaljpunkter, och om man
jämför den med dåtidens missionspredikan, finner man, hur det
är »trosdekalogens» schema som bildar underlaget, och som
vid den offentliga förkunnelsen utföres vidare i detalj. Om än
Gregorii »dekalog» ej afspeglar trosregeln ord för ord, så
återger Gregorius dock samma trosregel fritt behandlad och använd
som liturgiskt formulär. Just den omständigheten, att den ger
intryck af att ha ingått i ett ritual med fast markerad byggnad,
är af vikt. Följer man de vinkar om dopceremoniens lydelse,
som innehållas i Gregorii tal, finner man, att det knappast kan
ha gifvits tid eller plats för ett formligt symbol bredvid den
jämförelsevis långa dekalogen. Den trosregel, som Gregorius i
och med sin dekalog synes ha anlitat, utgjorde det moment i
dopritualet, där dopkandidaten förpliktade sig till sin nya tro.
Har Gregorii formel haft en så central ställning, måste den ha
varit mer än en formel, tillfälligt hopgjord för dagen. Man
har alla skäl att här räkna med något af ålder auktoriseradt,
d. v. s. trosregeln själf. — En motsvarande användning
till-skrifver förf. f. ö. trosregeln o. 350 ej blott i Konstantinopel
utan äfven pä andra ställen i Orienten, särskildt i Kappadocien.
En något annorlunda beskaffad ordning synes ligga bakom
Cyrilli katekeser, hållna i Jerusalem 348. Enligt det intryck man
här får af dopritualet, har det i Jerusalem lika litet varit plats
för någon trosdekalog, som det i. Konstantinopel fanns plats för
en trosbekännelse. Cyrillus uppställer nämligen ej någon
uttrycklig trosdekalog. I stället meddelar hans 5:te katekes en
25 —18108. Kyrkohist. Årsskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
