Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - O. Moe, Trosregelen, der ældste Trosfremstilling og det fælles Grundlag for Apostolicum og Nicænum. I. Orienten. Af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
litter aturöfversikter
verklig trosbekännelse. Men förf. konstaterar ett parti (den 4:de
katekesen), som vid närmare påseende visar sig som en parallell
till Gregorii trosdekalog och måste vara bildad efter denna, för
såvidt icke båda hvila på ett och samma underlag — själfva
trosregeln. Detta häntyder enl. förf. på att trosregeln äfven i
Jerusalem ingått i dopritualet, fast den sedan försvunnit därur
och redan pä Cyrilli tid varit ersatt med den uttryckliga
bekännelsen (i 5:te katekesen). Med flera skäl anser sig förf. just
kunna visa, att 4:de katekesens trosregel är ursprungligare än
$:te katekesens bekännelse, och vi få då äfven för Jerusalems
räkning en ordning, där man kan förutsätta förekomsten af
»trosregeln» under den äldsta kyrkans tid.
Förf. upptar åsikten, att Nicænum (på bekostnad af formeln
i Cyrilli 5:te katekes) trängt igenom som dopbekännelse (dock
relativt sällan; dess anatematismer motverkade en sådan
användning: rec:s anm.)samt som underlag för undervisning och menar, att
denna förändring formellt var en återgång till äldre praxis. Ty
hvad är Nicænum till sin form? Jo, en lätt omredigering af
Eu-sebii trosbekännelse vid Nicæamötet 325 (denna formel uppger
Eusebius själf såsom öfvertagen från äldre tradition), som f. ö.
är alldeles lika med den af förf. påvisade trosregeln i Cyrilli
4:de katekes. M. a. o. det kan ådagaläggas, att Nicænum är
en del af trosregeln själf, blott med de kompletteringar i 2:dra
artikeln, som kräfdes af de kristologiska stridigheterna. Och
det ligger enl. förf. nära till hands att då också hänföra
innehållet i 5:te katekesen, som närmast öfverensstämmer med det
s. k. Nicæno-Constantinopolitanum, till samma källa.
Äfven i de apostoliska konstitutionerna finnas spår af
trosregeln; både den där antydda katekumenundervisningen och
hvad som nämnes om ett symbol och en dekalog är af den
art, att trosregeln vid denna tid kan antas ha fungerat dels
som läro-schema, dels som liturgisk formel (i budets gestalt)
vid dopet.
I Egypten går trosregeln med säkerhet igen i den
egyptiska kyrkoordningen (som i sitt n. v. skick dateras från 300-
eller 400-talet) och i uttalanden af Athanasius och Origenes,
möjligen äfven hos Clemens Alexandrinus. Förf. har således sökt
följa den tillbaka till tiden före år 200.
Sista kapitlet ger en utredning af förhållandet mellan
trosregeln och Eusebii förut omnämnda bekännelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
