Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - I. Lehnbergs predikan i samtidens omdöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
EDV. LEUFVÉN
Lindbloms uttryck »de enfaldiga, vidskepliga och vränga» låter
förmoda. Det var mycken rikedom af gammaldags kyrklig
fromhet, som inför neologiens förnuftsdomstol underkändes såsom
allenast »enfald, vidskeplighet och vrånghet».
I hvarje fall är det tydligt, att den Lehnbergska predikotypen
representerar något verkligt nytt i den svenska kyrkans
homile-tiska utveckling. Den framträder i en brytningstid mellan nytt
och gammalt, där det nya har varit både ett nedrifvande och ett
positivt uppbyggande. För de kretsar, som företrädas af Lindblom
och Rosenstein, har Lehnbergs arbete betecknat ett uppbyggande,
under det att detta hans arbete på mänga andra håll, som ej äro så
lätt åtkomliga för en senare tids historieskrifning, fattats som ett
nedbrytande af stora och omistliga religiösa värden. För samtiden
stå motsatserna oförmedladt emot hvarandra, men historiens
rättvisa ser evolution, där samtiden såg revolution. leke minst
på religiöst område måste ihågkommas, att hvarje ny historisk
rörelse har varit en nödvändig genomgångsform, som sålunda bör
bedömas från sin tids förutsättningar. Den är ett led i en förnuftig
och moralisk världsutveckling, i hvars tjänst äfven sådant måste
inordnas, som kan synas vara endast nedrifvande. Hela den
neolo-giska riktningen, inclusive dess predikotyp, har af eftervärlden
blifvit föremål för många hårda omdömen. Lindblom menade,
att Lehnbergs predikan skulle bli ett mönster för senaste tider.
Förutsägelsen gällde några årtionden, men heller icke mer. För
neologiens tidehvarf var Lehnberg den homiletiska idealtypen, vid
hvilken man trodde, att utvecklingen skulle låsas fast. Häraf
framgår emellertid, att den Lehnbergska predikotypen faktiskt
motsvarat ett verkligt religiöst behof för sin tid. En ny
lifsåskådning hade brutit sig fram, och denna begärde, i ali sin hänsynslöshet
mot det gamla fromhetslifvet, nya former för sin religiositet.
Neo-logien må för en senare tid te sig som en afkristningsprocess och
som ett borteliminerande av väsentliga religiösa värden, den är
dock icke att betrakta som en irreligiös riktning. Den har för sitt
religiösa innehåll — detta må sedan lia varit ett rikt eller fattigt
innehåll — kräft nya former. Detta har homiletiskt skett genom
den Lehnbergska predikotypen. Det är sålunda ett religiöst behof
som framdrifvit denna typ, och den bör sålunda bedömas som ett
led i en nödvändig utvecklingskedja med sina historiska
förutsättningar. Det blir därför en viss ensidighet att döma den neologiska
predikan vid 1700-talets slut med normalmått, som äro hämtade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
