Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - I. Lehnbergs predikan i samtidens omdöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS LEHNP.ERG SOM EREDIKANT
23
från 1900-talet. Till en viss grad må väl detta vara oundvikligt,
rnen man får därunder icke bortse från, att denna predikan dock
motsvarat ett verkligt religiöst behof hos ifrågavarande tidehvarf.
Lehnberg har med sin nya predikometod kunnat bjuda
kristendomens innehåll i sådana former, som svarat mot den nya
tidsströmningens kraf. Härjämte bör ihågkommas, att Lehnberg
stått på sådana poster, där han i synnerlig grad haft tillfälle inverka
på de nj’a tidsriktningarna. Hans prästerliga verksamhet infaller
mellan åren 1785 och 1808; större delen häraf är förlagd till
Stockholm, nämligen Kungsholms samt Jakobs och Johannes
församlingar. Dessutom var han Gustaf III:s hofpredikant och blef efter
dennes döcl öfverhofpredikant hos änkedrottningen Sophia
Magdalena samt kallades ytterligare år 1800 till överhofpredikant
hos Gustaf IV Adolf. Hans hufvudsakliga lifsgärning faller sålunda
inom de tongifvande kretsarna i samhället, där upplysningens
kristendomsfientlighet redan vunnit ett starkt insteg. Den
Lehn-bergska predikan har säkerligen i många stycken brutit udden af
denna kristendomsfientliga tendens, om detta ock skett genom
en nog så långt gående eftergift för tidsriktningens smak.
Af ofvan anförda framgår emellertid, att Lehnbergs samtid
synnerligen högt värdesatt hans homiletiska verksamhet. Den
var ett uttryck för tidehvarfvets religiösa struktur och återspeglar
densamma. Den närmare analysen av Lehnbergs predikan får
sålunda sitt intresse däri, att den lämnar inblick i tidehvarfvets
religiösa åskådning, åtminstone inom de samhällslager, ur hvilkas
miljö denna predikan framvuxit. Denna sista reservation är
behöflig, ty som nyss är nämndt ha därjämte funnits kretsar, som stått
främmande för den Lehnbergska kristendomsförkunnelsen.
Redan några få år efter Lehnbergs bortgång började emellertid
andra tonfall höras, när det gällde att bedöma hans homiletiska
lifsverk. Ungefär samtidigt med hans död började ett afgörande omslag
i den svenska kulturutvecklingen. Den akademiska skolans
glansdagar voro förbi. Nyromantiken och andra oppositionella
strömningar började sin bittra kritik mot den förr allena rådande
smakriktningen. Lehnberg var denna riktnings mest framskjutne
representant på homiletiskt område, hvarför äfven han drabbades af
den bittra kritik, som kom akademisterna till del. Redan i den
bekanta tidskriften Polyfem (3:dje Samlingen, n:r 30) hade den nya
tidsriktningen gjort Lehnberg till mål för sin opposition. Det är
särskildt det bristande religiösa innehållet, skyggheten för kristen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
