Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - II. Den historiska miljön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS LEHNP.ERG SOM EREDIKANT
27
och förnuft, utan om uppenbarelse eller förnuft. Dess radikala
lösning af problemet var visserligen förberedd af den tidigare
frihetstiden, men innebar dock en medveten brytning med sådana
religiösa värden, som den tidigare frihetstidens upplysning ännu
bibehållit utan att närmare reflektera på motsättningarna. Ty
visserligen börjar vid århundradets midt Voltaire bli bekant i
Sverige, och väl hållas vid denna tid de parodiska
»kalottpredikningarna», men icke förty är denna tids allmänna
kulturstånd-punkt baserad på den moderata upplysningen. Och det religiösa
lifvet inom de högre kretsarna visar till en del samma uppsyn.
Flera af de predikanter, som verkat i Stockholm under 1750—
och 60-talen, ha mer eller mindre tagit intryck af upplysningens
allmänna ståndpunkt, men på ett tämligen oreflekteradt och
omedvetet sätt. Såsom exempel på denna ståndpunkt kan särskildt
nämnas kyrkoherden i Riddarholmens och Bromma församlingar,
Abraham Pettersson († 1763). Dennes homiletiska arbeten1 må
beröras med några ord, därför att han har ett visst intresse
i jämförelse med Lehnberg. Båda ha varit botpredikanter och
som sådana tydligtvis väl anskrifna i hofkretsarna och därmed i
de högre kulturella samhällslagren. Deras predikningar ge en
inblick i tankegången hos de religiöst intresserade bland dessa
samhällslager dels under Adolf Fredrik, således den
förgustavianska tiden, dels under Gustaf III och Gustaf IV Adolf, således den
gustavianska och eftergustavianska tidén.2
Abraham Pettersson är ortodox, närmast då såsom
motsättning mot pietismen. Att hans predikan utmärker sig för mycket
sedligt allvar och religiöst nit, därom råder intet tvifvel. Men
detta är icke nödvändigtvis detsamma som pietism. Det har
funnits mycket af verklig fromhet och sedlig nitälskan äfven inom
den förpietistiska ortodoxien. Därför får man icke utan vidare
af dessa hos Abraham Pettersson befintliga drag sluta till en pie-
1 Abraham Pettersson, Christelige Predikningar, Sthlm 1785. E11
kort och sympatisk teckning af hans predikan, ehuru utan närmare ingående
pä den historiska eller homiletiska problemställningen är lämnad af
Wahrenberg, Abraham Pettersson som homilet, en studie i den svenska predikans
historia under förra seklet, 1896.
2 Hvilken betydelse Abraham Pettersson tillmättes äfven af en senare
tid, kan ses af den recension öfver Lehnberg, som läses i ]urnal för Religions
Lärare, 1813, sid. 218 111. fi. st, där det exempelvis yttras om Abraham
Pettersson (sid. 228): »Med rätta intager han ett rum bland verldens störste
Predikanter».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
