Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - II. Den historiska miljön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
i 6 edv. leufvén
gifwa et godt recept, och förskrifwa goda läkemedel för andra sjuka.
Hwad en ogudaktig Lärare icke har wäsentligen af sig sjelf, det
har han dock förmedelst ämbetet, såsom en förordnad Guds
skaffare och hushållare.»
I dessa ord finner man ett uttryck för 1600-talets mekanisering
af Guds ord och öfverhufvud af hela det kristliga fromhetslifvet.
Men pietismen gör revolt på denna punkt och skulle aldrig ha
kunnat godkänna den argumentering, som framföres i ofvannämnda
citat. På grund häraf vill förf. närmast karakterisera denna
predikotyp från 1750-talet såsom representerande den karolinska
tidens ortodoxi, särskildt när detta ord tages i motsats mot pietism. -
Vidare styrkes detta af följande polemik, som läses i pred.
på Maria Besökelsedag:
»När under namn af uppbyggelse i husen, conventicler och
sammankomster hållas, dit gemene man löpa, skilja sig ifrån Guds
Församling, löpa ifrån sina sysslor, införa oordning, sjelfsvåld,
nyhet och villor, under Gudaktighets-sken, och blanda sig in i det
ordentliga Läro-embetets göromål. Sådant hatar och förbjuder
både Gud ocli Öfverhet; ty Gud är en ordnings Gud. Förfaren
-lieten har visat, at på det viset, under namn af nit och upbyggelse,
blifvit upreste satans synagogor och plant-scholor, til villfarelser.»
Dessa ords adress kan ju vara mera omfattande än till
pietismen, men säkerligen har äfven denna riktning varit inbegripen i
strafftalet. Orden röja i hvarje fall icke någon tolerans gent emot
pietismens ecclesiolæ.1
Men därjämte finnes i Abraham Petterssons predikan ett
annat inslag, som är af mycket intresse, nämligen upplysningen.
Jämte den äldre ortodoxa lärouppfattningen, tillika med dess
sedliga allvar och stränghet, har den moderatare
upplysningsåskåd-ningen ett starkare rum i hans predikan, än han kanske själf velat
medgifva. Häri ligger en bekräftelse på det förut påpekade
förhållandet, att den förgustavianska tiden tämligen oreflekteradt
1 Det bör nämligen påpekas, att på annat ställe (anf. arb. 3:dje
Böndagen) förekommer en polemik mot liernhutarna, där beskrivningen är
genomskinlig: »Huru liar icke i våra tider, upkommit et löst partie, som gifva
sig ut för Jesu Evangelii förfäktare, men just under talesätt och predikan
0111 Jesu blod och sår, utbreda gamla kätterier och införa den oheligaste
laglöshet.» Den häl" ofvan förda polemiken har sålunda knappast sj’ftat på
liernhutarna, som väl i sådant fall bort närmare karaktäriseras i stil med nyss
anförda yttrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
