Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - III. Lehnbergs predikan - 1. Stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 EDV. LEUFVÉN
betyder den Lehnbergska predikostilen en definitiv vinst för den
homiletiska utvecklingen.
Denna retoriska predikokonst innebär också en afgjord brytning
med den s. k. filosofiska predikometoden. Såsom förut påpekats,
har den wolffska filosofiens formalism satt starka spår efter sig i
den svenska predikan före Lehnberg. Det i och för sig berättigade
krafvet på klarhet och tankereda hade travesterats till ett oändligt
definierande och demonstrerande. Den intellektualistiska
ortodoxien kunde rätt väl förenas med intellektualistisk
upplysningsfilosofi. Väl är det sant, att det svenska fromhetslifvets sunda
karaktär hindrade de homiletiska excesser, hvartill den samtida
predikan i Tyskland förföll. I fråga om Tyskland är det
betecknande, att den filosofiska predikoförkonstlingen erhöll officiell
auktorisation genom kabinettsordern af den 7 mars 1739, hvars
innehåll kan betecknas: en urvattnad upplysningsteologi i en
filosofisk-formalistisk dräkt.1 Men äfven i vårt land fanns denna
riktning, hvars formalism hotade att döda predikans popularitet, när
detta ord tages i bästa mening. När Lehnberg bryter med denna
filosofiska predikometod, innebär detta, att den öfvervunnos af
den franska smakriktningen. Samma förhållande hade ock gjort
sig gällande i Tyskland, där Joh. Lorentz v. Mosheim har genomfört
den oratoriska predikoformens seger öfver den filosofiska. Äfven
hos honom är det den franska och engelska smakriktningen, som
inverkat, särskildt hans studium af Tillotson.
Till den af Lehnberg företrädda nya predikotypen hör också,
att predikningarna blifvit såväl kortare som mera symmetriskt
komponerade i formellt avseende. I ortodoxiens homiletik såväl
som i pietismens finns ingen hänsyn till receptivitetens
trötthetslagar, utan predikan antar gärna den grundliga afhandlingens
vidlyftighet. De större predikanterna från tiden närmast Lehnberg
ha i regel rätt långa predikningar. På denna punkt bryter Lehnberg
afgjordt med gängse predikan genom att reducera predikningarnas
längd till lämpligare dimensioner. De förefalla knappast ha fordrat
mera än omkring en half timme för sitt utförande. Det är sålunda
fullt moderna synpunkter, som trängt igenom med Lehnberg.
Till kortheten bidrar, att talets arkitektur är mera harmonisk, så
tillvida, att dess olika delar äro bättre samarbetade och ge starkare
1 Det teoretiska försvaret härför gafs af Reinbeck, Grundriss einer
Lehrart ordentlich und erbaulich zu predigen, 1740.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
