- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
27

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - III. Lehnbergs predikan - 3. Tema

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAGNUS LEHNP.ERG SOM EREDIKANT

27

3. Tema.

Öfvergå vi till att ägna någon uppmärksamhet åt Lehnbergs
temata, inställer sig här först frågan, i hvad mån temat med dess
utläggning är beroende af texten. Hans predikan är ju tematisk,
icke textuell, men äfven en tematisk predikning kan stå i ett
närmare eller fjärmare förhållande till texten. Vid besvarande af
denna fråga kan man redan från början, utan närmare kännedom
om Lehnbergs predikosätt, antaga, att de retoriskt-tematiska
krafven skulle hos honom öfvergå de textuella. Så starkt behärskad
som han är af den rådande stilriktningens kraf på enhet och symmetri
i talet, blef det en rätt naturlig följd, att texten kom till korta. Det
retoriska grundackordet var gifvet i exordiet; detta fortsattes
sedan i temat. Textens olika beståndsdelar kunde gifvetvis icke
alltid inordnas under temasynpunkten. Den hel. Skrifts texter
äro heller icke skrifna efter den franska klassicismens retoriska
kraf. Men dessa stränga kraf fordrade ovillkorligen temats
utförande efter sina bestämda schabloner. Texten blef sålunda ett
rätt obekvämt appendix till den retoriska konstprodukten och
kunde icke inordnas i dess arkitektur. En granskning af Lehnbergs
predikningar ger också vid handen, att predikan står i ett mycket
lösligt sammanhang med texten. I regel är det fullkomligt
omöjligt att af temat sluta sig till hvilken text predikan behandlar.
Såsom exempel kan anföras följande tema från Lehnberg: »Den
yttre gudstjänstens förening med hjertats gudstjänst». Hvilken
text ger anledning till detta tema? I första hand tänker man väl
härvid på Joh. 4, Jesu samtal med den samaritiska kvinnan eller
någon liknande text. Lehnbergs predikan öfver detta ämne är
oväntadt nog ansluten till Mt. 21: 1—9, som är perikopen till
Ad-ventssöndagen och handlar om Jesu inridande i Jerusalem. Denna
text synes emellertid icke ge någon anknytning till sagda ämne.
Denna egendomliga kombination får sin förklaring däri, att temat
är anslutet till ingångsordet Ps. 57: 8, »Mitt hjärta är redo, Gud!
mitt hjerta är redo, att jag skall sjunga och låfva». Härirån
kommer temat rätt osökt genom följande vändning:

Den gudfruktige Konungen såg åt det rum, der den Evige vanligen
dyrkades i en utvärtes betygad, högtidlig andakt. Der ville han, bland
menigheten, i upphöjda låfsånger gifva honom offentligt pris. Men denna dyrkan
begynte från hans själs innersta. Der hade den sin grnnd, sitt värde och
sitt rätta väsende. Hans hjerta var redo, intaget af heliga känslor för lians

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free