Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - III. Lehnbergs predikan - 3. Tema
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS LEHNP.ERG SOM EREDIKANT
29
till mig fåfängt». Det är exordiet som dominerar öfver perikopen.1
Därför inträffar också, att när predikans ämne verkligen tages
ur texten, dennas hufvudtanke flyttas in i exordiet. Så t. ex.
på I4:de e. Tref. (tio spetälska män), där temat om tacksamhet
(»Hvilka de orsaker äro, som vålla, att menniskorna så svagt
och så litet värdera det goda, hvarmed Gud välsignar deras lefnad »)
tages ur texten, men rj’ckes lös därifrån och sättes som
ingångsspråk: »Ingen är funnen, som kom igen till att prisa Gud, mer än
denne främlingen». Textbehandlingen sker uti exordiet på
följande sätt:
Ingen är funnen, som kom igen till att prisa Gud, mer än denne främlingen.
Det är, Välsignade Åhörare! någonting mycket rörande i den tafla, som
Jesus här framställer för vår syn. En ömsint Välgörare, som beklagar sig att
vara förgäten af de flesta, som njutit hans barmhertighet: eu flock af
otacksamma, som, i sjelfva ögonblicket af sin lycka, glömde sin Välgeruingsmau:
och ett enda erkänsamt hjerta, som minnet af Saliggörarens nåd återförer
till hans fötter. Tio olycklige blefvo af Guds välgörande godhet räddade ur
sin nöd; men det var allenast eu, som betygade honom sin erkänsla: ingen
är funnen, som kom igen till att prisa Gud, mer än denne främlingen. Duc. 17: 1S.
Efter textens uppläsning blir däremot den följande framställningen
alldeles oberoende af texten. Det egendomliga inträffar alltså,
att när Lehnberg försöker textexplikation, denna sker, icke i
anslutning till perikopen, utan i exordiet, så att textens grundtanke göres
till exordium. Detta visar sålunda, att den retoriska predikan
principiellt icke hade plats för texten. När denna skulle behandlas,
kunde det endast ske genom att lösrycka dess centrum och
förflytta det antingen till det egentliga exordiet eller någon gång
(t. ex. Mikaelidagen) till transitus mellan exordium och text.
I afsikt att uppvisa ett särskildt, för den Lehnbergska
pre-dikoriktningen utmärkande drag i temavalet, må anföras några
prof på Lehnbergs temata.
Adventssönd: Huru en Christen skall göra sin yttre gudstjenst
mera fruktbar för sitt hjertas helgelse och förbättring.
1 Det är också rätt betecknande, att innehållsförteckningen till
Deimbergs predikosamling genomgående änger ingåugsordet med kursiv stil,
samt därefter temat med vanlig stil. Så t. ex. på Första Söndagen i Advent:
»Iugångsspr. Ps. 95: 6. Kommer, låter oss tillbedja, och knäböja för
Herra-nom, den oss gjort hafver. Afhandl. Huru en Christen skall göra sin yttre
gudstjenst mera fruktbar för sitt hjertas helgelse och förbättring.»
Ingångsordet har sålunda tillmätts en så stor vikt, att det icke allenast
anföres, utan och sättes kursivt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
