Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - III. Lehnbergs predikan - 3. Tema - 4. Afslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 34
EDV. LEUFVÉN
kunna vara fullt tolerabla, men en annan sak är att göra dem till
homiletiskt ideal, såsom tydligen varit rätt allmänt före Lehnberg.
Då nämnda arbete säkerligen varit normativt för den generation,
som fått sin utbildning i Uppsala på 1780-talet, visar detta, att
Lehnberg mycket hastigt emanciperat sig från gällande normer
och i stället funnit andra homiletiska uttryck för sin framställning.
I denna punkt har Lehnberg en synnerligt stor betydelse. Ty den
samtida litterära världen i Sverige stod under den franska
stilsmakens öfvermäktiga inflytande. Och i fråga om talets formella sidor
var denna riktning mycket sträng. Den samtida predikan stod
däremot före Lehnberg oberöxxl af denna stil. Det var därför en
rätt naturlig följd, att de bildade klasserna i Sverige betraktade den
kyrkliga förkunnelsen med något af den exklusiva
bildningsaristokratins förakt för barbariet. Detta franska inflytande var till sitt
innehåll kristendomsfientligt, men rönte i Sverige ett afsevärdt
motstånd ■ i den äldre fäderneärfda fromheten af såväl ortodox
som pietistisk art. Hos åtskilliga af tidens kända
litteraturpersonligheter kan man konstatera den starka spänningen mellan den
äldre fromheten och den nya kristendomsfientligheten. Under
dessa förhållanden innebar den kyrkliga förkunnelsen intet stöd
för den traditionella fromheten, därför att denna förkunnelse delvis
genom sitt innehåll men särskildt i sin form verkade föga
tilldragande på den nya tidens människor. Med Lehnberg inträffade
emellertid en radikal förändring i den kyrkliga predikans formella
struktur, som gjorde densamma bättre ägnad att fylla sitt
ändamål äfven bland denna nya tidsriktnings anhängare. Och det är
obestridligt, att Lehnberg som predikant haft samtidens öra i mycket
hög grad just bland dessa kulturkretsar. Därom vittna förut
anförda yttranden (sid. 5) tillräckligt. Att härtill i hög grad bidragit
den förfinade formen i hans predikningar, därom torde intet tvifvel
kunna råda. Men äfven för den följande utvecklingen af den svenska
kyrkopredikan ha Lehnbergs impulser varit af stor betydelse
i formellt afseende. Den grundtyp han företräder i afseende på
predikans uppställning är nog i stort sedt normerande för
afsevärd tid framåt under 1800-talet.
4. Afslutning.
Angående afslutningen må endast i korthet följande påpekas:
Det medföljer det retoriskt konstmässiga draget i Lehnbergs pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
