- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
46

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - IV. Lehnbergs religiösa optimism - 2. Förnuft och uppenbarelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

den svenska upplysningspredikans ihåliga retorik med ali dess
religiösa armod kan man sålunda varsna den religiösa trons
allvarliga kamp att bibehålla kristendomens lifsvärden under nya och
omstörtande tidsförhållanden. Det har fällts hårda omdömen om
upplysningstidens raseringsarbete på det religiösa området, och
det är uppenbart, att tidehvarfvet lämnade rika anledningar till
kritik. Men man måste också ihågkomma den enkla historiska
lagen, att hvarje tidsströmning måste bedömas från sina egna
historiska förutsättningar och icke endast från en senare tids
positioner. Och kritiken har i mycket försyndat sig mot denna regel,
så att man aldrig velat erkänna den historiska nödvändighet,
som framtvingade upplysningsteologien. Det svenska
kultur-lifvet genomlefde under senare hälften av 1700-talet en våldsam
kris, som den ortodoxa läroåskådningen icke kunde bemöta,
knappast heller den pietistiska. Det var dock upplysningsteologien,
som kunde förena det djupa fromhetsbehofvet med det
ofrånkomliga sökandet efter teoretisk visshet om religionens sanning. Så
bjuder Lehnberg sin tids skeptiska kultur det kristna
fromhets-innehållet i sådana former, som kunde tillfredsställa
sanningssökan-det. Må vara, att detta skett på en grundval, hvars säkerhet
endast optimismen kunde godtaga. Det var dock på sitt sätt ett
häfdande af religiösa lifsvärden under tidsströmningar, som hotade
ali kristen lifsåskådning med fullständig förödelse.

När Lehnberg uppträder som predikant, hade emellertid den
moderata upplysningen redan fått vika för en mera prononcerad
radikalism. Omkring år 1770 hade den franska upplysningen,
som företräddes af Voltaire och encyklopedisterna, vunnit stark
terräng inom den svenska bildningen. Och inför denna var
nyssnämnda åskådning om den obrutna harmonien mellan förnuft
och uppenbarelse en övervunnen ståndpunkt. Därför har det
sitt intresse att tillse, huru Lehnberg ställt sig till denna nj’are
tids riktning. Hans predikningar skola härå gifva svar, men det
är ett egendomligt faktum, att det är jämförelsevis sällan han in-

oss tilse, 0111 wi i den samma finne något, som mot förnuftet är stridande. Wi
skole ock eftersinna, 0111 wi i Naturen finne något, som liar likliet af upståndelse
och sedan skole wi låta oss underrätta, hwad Guds ord 0111 denna saken säger.
Talar alt detta 0111 de dödas upståndelse, så kunne wi ock ej annat än blifwa
försäkrade, at denna Läran är wälgrundad och trowärdig, hwilket wi i den
förra delen af wår betraktelse nu skole oss företaga at afhandla.

Låtom oss förthenskull 1 :o Undersöka, om uti Läran om the dödas
upståndelse wi något, som mot förnuftet är stridande, wärde warse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free