- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
68

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - IV. Lehnbergs religiösa optimism - 4. Eskatologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

EDV. I.EUFVÉN

tes tilltro till dessa »Guds wredes-hemsökelses tekn eller förebud».
Häraf åstadkommes en uppjagad skräckstämning inom många
religiösa kretsar.1 Det är rätt naturligt, att särskildt hos pietisterna
jordmånen var gynnsammare för denna riktning. De voro under
konventikelplakatets glansdagar en sannskyldig martyrkyrka.
Och det är en gammal regel, att evighetshoppet — vare sig i sin
renhet eller i apokalyptikens groteska förvrängning —- lefver bättre
under den yttre nödens tryck än det gör i jordisk välmåga. Det
kan ju erinras om den apokalyptiska riktning, som bär namnet
»gråkoltar», för att man skall inse, att dessa tendenser måste ha
varit synnerligen starka. Ty gråkoltarna äro visserligen i och
för sig tämligen sporadiska, men jordmånen måste ha varit gynnsam
för dessa apokalyptiska tänkesätt, eftersom öfverhufvud en sådan
excentricitet kunnat uppblomstra. Det är säkerligen de yttre
omständigheterna, som kraftigt lia bidragit till pietismens grundliga
pessimism i fråga om hela världsförloppet, men det är också den
rent religiösa ståndpunkten, som häri tog sig uttryck. I ali äkta
kristendom ingår säkerligen samma drag af världsfrånvändhet
•och pilgrimslängtan bort från det närvarande världsförloppet till
en evig tillvaro. När hos Lehnberg den svenska predikan
omformas efter den nya upplysningens ideer, så innebar detta en
brytning icke endast med de apokalyptiska svärmerierna, utan också
med det rent religiösa evighetshopp, hvarui de, om också som
karrikatyrer, hämtat sin lifskraft. När Lehnberg på 2Ö:te sönd. e.
Tref., I, talar om domens tider, så sker det i följande ordalag: »Om
de ännu äro långt aflägsna, så nalkas de dock, dessa tillkommande
händelser». Tonvikten ligger säkerligen på orden: »de äro ännu
aflägsna». Den som så skrifver, anser uppenbarligen icke, att
man står inför den omedelbara världskatastrofen. Tanken på
död och dom är en »gagnelig.» tanke: »En allvarlig, christelig,
otvungen och i tjenlig tid anställd åtanka på döden, huru mycket
kan den icke vara oss gagnelig under vårt lefnadslopp».
Tyngdpunkten ligger sålunda på det jordiska lifvet, och tanken på den
tillkommande världen medför en viss »nytta» för det jordiska.
Men för de eskatologiskt orienterade fromhetstyperna är hela denna
egendomliga nyttighetssynpunkt på eskatologien alldeles
främmande; tyngdpunkten ligger där på den tillkommande världen.
»Åtanken på döden » bör därför också anställas »i tjenlig tid», d. v. s.

1 Se den närmare framställningen härom hos Lixderho^m, Sven Rosén
etc., sid. 204 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free