- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
75

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - IV. Lehnbergs religiösa optimism - 5. Etik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAGNUS LEHNP.ERG SOM EREDIKANT

89

förnuftig, »den är den mest tillbörliga förrättning, som en
förnuftig menniska kan företaga», dels för nytta med sig:

Den sätter sinnet i en författning, som är den mest lämpliga ocli
förmänliga, att bringa dygdens bud till verksamhet och utöfning. Den gifver anda
ocli lif åt alla goda grundsatser. De begrepp om pligterna och
gudomligheten, som ligga verkningslösa i sinnet, bringas genom Bönen till verksamhet
och kraft. Den förser oss i mångfaldiga tillfällen med det skyndsammaste
medel att behålla vårt hjerta rent ocli vår vaudel ostrafflig. Den väpnar oss
med nit och vishet i vårt kall. Deu befordrar äfven vår yttre välgång,
derigenom att den upplyser vårt tal, och leder våra steg i dess beredande. Den
utgör, i alla lifvets händelser, deu ädlaste och den högsta af alla hjertats
njutningar, den ljufvaste tillgäng till ro och stillhet, när ingen annan glädje finner
inrym me i vår själ.

Bönen befordrar sålunda vår yttre välgång, och den är »den
högsta af alla hjertats njutningar». Njutningsreligionen och
löneteorien ha eröfrat t. o. m. det innerligaste området af kristet
troslif.

Den krassa löneteorien kan näppeligen uttryckas klarare än
som sker i en predikan på l:sta sönd. e. Tref., II:

När vi se en dödlig, mäktig öfver siua sinnesrörelser och måttlig i sitt
lefnadssätt, hinna, med bevarad helsa ocli lifskrafter, till en lycklig
ålderdom; när vi se klokhet och flit belönta med ymnigare tillgångar; när vi finné
den milde ocli fridsamme bemött med välviljans ocli vänskapens behag,
den upplyste och redlige högaktad, välgöraren välsignad af tacksamhetens
tårar — hvarifrån skole vi härleda dessa förmåner, dessa behag i deras yttre
ödeii? Ingenting är mera synbart, Mine Åhörare! än att denna välsignelse
är dem gifven af Himmelen såsom eu följd af deras eget förhållande. Deras
gerningar följa dem; och vi röje deruti ett talaude prof af deu Gudomliga
vishet, som i sjelfva daningen af menniskonaturen förenat belöningen med de
pligter han föreskrifvit.

Iiela världsförloppet är idealiseradt och inpressadt i
»förnuftighetens» rätliniga schabloner, på samma sätt som människo
naturen själf blir stiliserad efter optimismens beläte. För det
irrationella i människosjälen och i tillvaron finns ingen plats i den idyll
af ostörd ro och harmoni, som världen är. T. o. m. egennyttan
som motiv för sedligt handlande döljer sin antikristlighet under
rococco-idyllens graciösa innehåll, som föres fram i den
gustavianska tidens pompösa former. Det är visserligen sant, att såväl
ortodoxien som pietismen känna denna egennyttans princip:
sträfvandet att tro och att helga sig syftar nog till det målet, att
människan skall frälsa sig själf undan fördärf vet. Båda parterna
förstodo sig särskildt väl på löneteoriens afvigsida, afskräcknings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free